För att det ska gå att få en djupare förståelse av patogena mekanismer kommer infrastrukturer för grundläggande experimentell forskning, bestående av anläggningar för små och stora djur, mänskliga vävnader och celler samt modern avancerad teknik (till exempel optimering av CRISPR gRNA-aktivitet och genotypning, enkel och multiplex CRISPR/Cas9-genommodifiering, stöd för platsspecifik DNA-infogning, fenotypning genom fluorescerande PCR, automatiserat system för cellbildtagning) att tillhandahållas.

Forskarna får därför stöd av anläggningar för djurmodellforskning, med möss och zebrafiskar som de viktigaste modellorganismerna. UUBF tillhandahåller en plattform för beteendetestning av möss, råttor och fiskar. Hedenstiernalaboratoriet är en kärnanläggning med stora djur (grisar) för translationell kirurgi, transplantation, andningsforskning och bildbehandling.

In vivo-anläggningar omfattar även ett samarbete mellan Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Det finns ett säkerhetslaboratorium för studier av BSL3-organismer, till exempel zoonotiska virus och humanpatogener. Laboratoriet för klinisk diabetologi och metabolism har en etablerad klinisk forskningsenhet som kombinerar PET/MR-avbildningsprotokoll med hyperinsulinemisk-euglykemisk klämma och ett laboratorium för experimentellt arbete inom cell- och molekylärbiologi.

Mänskliga vävnader och celler, liksom patogener, kan utvärderas med hjälp av in vitro-modellsystem. Cellkulturer som framställs av patientvävnad är "levande prover" av den aktuella personen. Exempel på analyser är knockdown av en specifik gen i mänskliga celler med CRISPR/Cas9-genredigering och fenotypisk karakterisering, inklusive metabolism, immunhistokemi och automatiserad cellavbildning.

HGCC-resursen innehåller välkaraktäriserade stamceller från hjärntumörer från patienter och tillhörande kliniska data som är tillgängliga som en öppen resurs. Andra exempel på nyutvecklad teknik baserad på patientvävnad är organoidkulturer som kan användas för mekanistiska studier eller läkemedelsforskning.

Läkemedelsutveckling, som inbegriper mänskliga data och kliniska prover, är en integrerad del av en translationell forskningsprocess mot precisionsmedicin som kräver stöd från olika typer av forskningsinfrastrukturer.

Uppsala universitet har Sveriges enda farmaceutiska fakultet. Den har ett nära samarbete med SciLifeLab och läkemedelsindustrin. Testa Center, i samarbete med Cytiva, är en testresurs för läkemedelstillverkning och biotekniska processer. SweDeliver tillhandahåller expertis inom läkemedelstillförsel med fokus på nya strategier för parenteral, oral och pulmonell läkemedelstillförsel.

Plattformen Drug Discovery and Development (DDD) erbjuder integrerade insatser för läkemedelsforskning, inklusive expertis och strategiskt stöd för teknikutveckling eller för att bidra till att föra projekt framåt mot prekliniskt koncepttest. DDD arbetar med små molekyler, mänskliga antikroppar och nya behandlingsmetoder.

Antibiotikaresistens är ett enormt globalt hot mot hälsan. Trots det stora behovet av nya antimikrobiella medel har mycket få nya effektiva antibiotika släppts ut på marknaden under de senaste årtiondena. ENABLE-projektet inom ramen för IMI-programmet (Innovative Medicines Initiative) New Drugs for Bad Bugs (ND4BB) arbetar för att främja utvecklingen av potentiella antibiotika mot gramnegativa bakterier. ENABLE, och dess efterföljare COMBINE, leds av Uppsala universitet.

COMBINE är ett europeiskt samarbete där elva partners från den akademiska världen och läkemedelsindustrin banar väg för en effektivare utveckling av nya antibiotika. ReAct är ett globalt nätverk som ägnar sig åt problemet med antibiotikaresistens och infrastruktur och erbjuder tjänster och råd om hur man utformar forskning för att förebygga infektioner och minska bördan av antibiotikaresistens.

Uppsala Antibiotic Center erbjuder utbildning och stöd för forskningsutformning för nya metoder inom alla vetenskapliga discipliner, inklusive nya antibiotika, bättre förståelse för resistensutveckling, snabbare diagnostiska metoder, nya ekonomiska modeller för läkemedelsutveckling, global styrning och bättre förståelse för hur man kan ändra beteenden när det gäller antibiotikaanvändning och spridning av patogena bakterier.

Senast uppdaterad: 2023-10-12