Kort historik – persongalleri

Uppsala universitets medicinska fakultet grundades på 1620-talet. Under den senare hälften av 1800-talet förändrades fakulteten radikalt för att stödja vetenskapsbaserad medicinsk vård och forskning.

Farmaceutiska fakulteten, den enda i Sverige, inrättades 1968, då Farmaceutiska institutet flyttade från Stockholm och införlivades i Uppsala universitet. 2006 utnämndes Anders Hallberg, professor i farmaceutisk kemi vid fakulteten, till rektor vid Uppsala universitet.

Under årens lopp har flera berömda pionjärer vunnit internationell uppskattning för sitt arbete:

Olof Rudbeck, som blev professor i medicin år 1660, gjorde vad som har kallats svensk naturforsknings första självständiga prestation med sin upptäckt av lymfkärlen.
En annan namnkunnig pionjär är Nils Rosén von Rosenstein, verksam på 1700-talet, som ofta kallas pediatrikens fader för sina insatser inom barnsjukvården. År 1764 gav han ut den första läroboken i barnsjukvård.
Uppsalas mest berömde professor i medicin är ändå utan tvekan Carl von Linné. Att botaniken blev hans huvudintresse är inte förvånande eftersom medicin, botanik och farmaci under denna tid i praktiken var samma vetenskap. Läkemedel kom från växterna och med dem botade man sjukdomar.
När det nya Akademiska sjukhuset öppnade 1867 anställdes Emmy Rappe som kirurgavdelningens översköterska. Hon var Sveriges första utbildade sjuk-sköterska. Emmy Rappe var också föreståndarinna för utbildning av svenska sjuksköterskor.
Den medicinska forskningens stafettpinne har förts vidare av bland annat kända namn som Allvar Gullstrand som tilldelades nobelpriset år 1911 i fysiologi eller medicin för sin forskning om ögats funktioner.
Österrikaren Robert Bárány fick nobelpriset i medicin år 1914 för sina studier av balanssinnet. 1926 blev han professor i öron-, näs- och halssjukdomar vid Uppsala universitet.