Lars Lannfelt får Forska!Sveriges forskarutmärkelse 2023

Det har varit ett händelserikt år för Lars Lannfelt, professor emeritus vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Uppmärksamheten har varit stor efter att hans mångåriga forskning lett fram till världens första läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet för Alzheimers sjukdom. Senast i raden av utmärkelser är Forska!Sveriges forskarutmärkelse 2023.

Det är en glad, men kanske också lite omtumlad, Lars Lannfelt vi får prata med. Han är nyss hemkommen från The Clinical Trials on Alzheimer's Disease conference i Boston.

En knapp vecka tidigare, närmare bestämt den 30 oktober, stod det klart att Lars Lannfelt tilldelas årets forskarutmärkelse från Forska!Sverige för ”sina banbrytande insatser för att förstå och behandla de bakomliggande faktorerna till Alzheimers sjukdom, vilket lett fram till världens första fullt godkända sjukdomsmodifierande behandling”. Det är en ödmjuk Lars Lannfelt som berättar om känslorna.

­– Det var väldigt trevligt och jag är glad och nöjd, förstås.

Stått för banbrytande insatser

Kanske små ord för en utmärkelse som i år uppmärksammar något helt världsunikt. Men då har Lars också forskat och arbetat under 25 år med det som nu blivit det första läkemedlet i sitt slag, lecanemab.

– Jag har ju trott på det här väldigt starkt hela tiden, så kanske är det därför jag är minst överraskad kring allt som händer nu. Redan när läkemedlet gick igenom Fas 2-studien 2018 såg vi att det här kommer att fungera, men just då blev det inte så uppmärksammat. Det stora kom för ett år sedan i och med resultatet från Fas 3-studien, berättar Lars.

En av världens främsta innovationer

Utöver utmärkelsen från Forska!Sverige fick Lars Lannfelt, hans forskargrupp och inte minst BioArctic – företaget bakom lecanemab – internationell uppmärksamhet för några veckor sedan. Då utsågs nämligen läkemedlet till en av de 200 viktigaste innovationerna inom medicin i världen det senaste året av tidskriften TIME.

– Det kändes väldigt hedrande, det också. Just den aspekten, att lecanemab är en viktig innovation, hade jag inte riktigt tänkt på tidigare, säger Lars.

För lanseringen av läkemedlet lecanemab – numera godkänt för användning som läkemedel i USA och Japan – har kanske företaget BioArctic som Lars grundade tillsammans med Pär Gellerfors varit viktigast. Men även tiden som forskare vid Uppsala universitet har varit viktig av flera anledningar.

– Min professur i Uppsala har varit helt väsentlig för att jag skulle kunna bygga min verksamhet. Vi etablerade ett labb på Rudbecklaboratoriet och jag arbetade samtidigt på minnesmottagningen på Akademiska sjukhuset. Under uppstarten med BioArctic fick vi även hjälp med etiska och juridiska frågor från Forskarpatent i Uppsala. Där hade framför allt Pär Svanström tidigt varit avgörande för att vi skulle få vårat patent godkänt.

– Då vi upptäckte den så kallade ”arktiska mutationen” som ger Alzheimers sjukdom insåg jag att det bästa var att utveckla en behandling mot lösliga förstadier till amyloid beta – det ämne som finns i plack vid sjukdomen. Uppsala universitet och min tid där har varit väldigt avgörande för det som händer nu. Inte minst människor runt omkring mig med andra erfarenheter än mina, till exempel från läkemedelsindustrin, har varit väldigt viktiga i arbetet, sammanfattar Lars Lannfelt.

Robin Widing