Forskning ska visa vägen till hållbara arbetsplatser

28 oktober 2022

Vårdpersonal tar hand om en patient

Forskargruppen ska studera arbetsplatser inom bland annat vård och omsorg samt logistik och transport.

Arbete med arbetsmiljö och önskan om friska medarbetare finns i alla företag och organisationer, men vad avgör om en arbetsplats lyckas eller inte? I Sverige är 432 000 arbetslösa och nästan 15 procent av befolkningen sjukskrivna. Nu pågår ett nytt forskningsprogram för att skapa ett förändrat synsätt om arbetsmiljö för ett hållbart arbetsliv.

Vid Uppsala universitet pågår ett nytt sexårigt forskningsprogram finansierat av Forte. Det handlar om ett hållbart arbetsliv och behovet av en balans mellan arbetets krav och individens förmågor. Arbetsmiljö är att systematiskt och långsiktigt arbeta med att skapa förutsättningar för människor att utvecklas och må bra på sitt arbete.

– Efter kartläggning, implementering och utvärdering av forskningsprogrammets resultat, ska vi sprida budskapet om vad de bästa arbetsplatserna har gjort bra för att behålla sina arbetstagare friska. Ofta görs arbetsmiljöundersökningar och man hittar problem som ska lösas. Men arbetsmiljö är ett pågående arbete. Nya förändringar kommer alltid att uppstå och det måste finnas en förmåga och rutin på arbetsplatsen för att hantera de nya utmaningarna, berättar Magnus Svartengren, överläkare och professor i arbets- och miljömedicin.

Hållbar arbetsplats – en investering

På en hållbar arbetsplats pågår planerad produktion och verksamhet med högsta kvalitet. Men samtidigt kombineras det med att medarbetarna har en god långtidshälsa och att de klarar att stanna kvar på arbetsplatsen ett helt arbetsliv.

– Vi tror att det idag finns en stor potential för hållbara arbetsplatser med ökad produktivitet, effektivitet och kvalitet utan direkt ökade kostnader och med bibehållen hälsa. Det är inte en kostnad utan en investering, säger Magnus Svartengren.

Vård med fokus på arbetsplatsen

– Arbets- och miljömedicin som leds av Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, har en specialistklinik för hälsofrågor som är kopplade till arbetsmiljö. Patientmottagningen tar emot enskilda patienter men verksamheten fokuserar på information och råd till arbetsgivare och hela grupper av företag och organisationer.

– Till skillnad från andra delar av vården fokuserar vi på hela arbetsplatsen. En patienten som mår dåligt på arbetsplatsen är mer ett tecken på att något är fel i arbetsmiljön, säger Magnus Svartengren.

Vad ska vi göra idag för att medarbetarna ska vara den personal vi vill ha om fem år? Det finns många spännande aspekter att följa upp i det nya forskningsprogrammet.

Arbets- och miljömedicin är en medicinsk specialitet men forskargruppen är tvärvetenskaplig. Förutom läkare arbetar här bland andra toxikologer, beteendevetare, ingenjörer, psykologer, ergonomer och fysioterapeuter.

– Arbetsmiljö är för de allra flesta en friskfaktor som bidrar till att hålla dig frisk, men ibland finns faktorer som påverkar dig negativt och kan göra dig sjuk, till exempel ge cancer, psykisk ohälsa eller fysisk belastning fortsätter Magnus Svartengren.

– Vi vill bidra till att arbetsmiljöarbetet sker på ett hållbart sätt för att minska sjukskrivningar. Medarbetarna ska långsiktigt vara friska samtidigt som arbetsplatsen bibehåller produktiviteten.

Tidigare forskning om hälsa

Det tidigare forskningsprojektet ”Hälsa och framtid” visade på flera framgångsfaktorer i friska företag. Exempelvis fungerande tvåvägskommunikation i alla led, bättre förståelse för stödstrukturer som företagshälsovård, bra kunskap om hur medarbetarna mår och begreppet organisatorisk rättvisa.

– Dessa faktorer är alltjämt viktiga men arbetslivet har förändrats sedan vår tidigare undersökning för 20 år sedan. Nya utmaningar har tillkommit som digitalisering och den stora ökningen av invandrare som idag utgör en femtedel av arbetskraften. Denna grupp är en resurs som vi inte hanterar optimalt, berättar Magnus Svartengren.

Forskargruppen ska studera arbetsplatser inom bland annat vård och omsorg samt logistik och transport.

– Vi behöver även göra en del arbeten mer attraktiva. I stället för att utbilda fler inom till exempel vården, så behöver vi istället kunna behålla de medarbetare som vi har. Vad ska vi göra idag för att medarbetarna ska vara den personal vi vill ha om fem år? Det finns många spännande aspekter att följa upp i det nya forskningsprogrammet.

Viktigt med organisatorisk rättvisa

Begreppet organisatorisk rättvisa handlar bland annat om hur ledningen fattar beslut och hur alla som arbetar på arbetsplatsen behandlar varandra i en social interaktion.

– Organisatorisk rättvisa tror vi fortfarande kommer att visa sig ha betydelse på arbetsplatser. Det är viktigt med tydlighet och rättvisa hos chefen och att alla får samma information. Att medarbetare blir belönade för det som de gör och inte den de är. Samtidigt har alla medarbetare ett ansvar att vara delaktiga och vänliga mot varandra. Det kan låta så genant enkelt men vi har mycket forskning på att organisatorisk rättvisa faktiskt inte används på de flesta arbetsplatser, avslutar Magnus Svartengren.

Magnus Svartengren
Magnus Svartengren, överläkare och professor i arbets- och miljömedicin. Foto: Daniel Olsson

Magnus Svartengren ger råd utifrån organisatorisk rättvisa:

  • Chefer ska vara professionella och tala om hur anställda bidrar till målen, och om något inte fungerat – prata om varför: Är målen inte tydliga? Behövs mer utbildning? Är personen på fel plats?
  • Likabehandla alla och fokusera på vad medarbetarna gör, inte på hur de är. 
  • Möjlighet till utbildning i jobbet är viktigt.
  • Det har otrolig betydelse att trivas, bli sedd och vara vänliga mot varandra. Detta är inte bara chefens sak, utan även medarbetarnas ansvar.

 

Framtidens balanserade arbetsliv

Forskningsprogrammet: "Framtidens balanserade och hållbara arbetsliv - Modeller och metoder för att utveckla och stödja hållbar hälsa under hela livet" leds från Arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Finansieras av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE) med 18 miljoner kronor. Pågår under 6 år, från 2021.