Vägval vid hasardspel kan ha koppling till hjärnans belöningsnätverk

31 mars 2021

Antalet svenskar med någon form av spelberoende är idag så stort att regeringen definierar det som ett folkhälsoproblem. Nu visar forskning vid Uppsala universitet skillnader i hjärnans belöningsnätverk mellan råttor som gör strategiska val och de som följer riskfyllda impulser.

Ny teknik har gjort vägen till beroende och missbruk mer komplex än någonsin. Idag ägnar vi nästan hälften av vår vakna tid åt digitala förehavanden, och aktörerna på hasardspelmarknaden tar gärna tillfället i akt att med offensiv marknadsföring leda oss till just deras utbud av onlinetjänster. Färsk statistik visar att närmare 340 000 svenskar har någon form av spelberoende, att andelen med allvarlig problematik ökar snabbt och att snabba nätspel utgör det absolut vanligaste problemet för dem som söker vård.

– Sedan hasardspelsyndrom år 2018 inkluderades i den diagnostiska manualen DSM-5 är kommun och region ålagda att förebygga och behandla spelproblematik. Att samhället därmed står inför ett substanslöst beroende kräver ökad kunskap, och forskningen bryter just nu kontinuerligt viktig mark. Vid Uppsala universitet har vi i en pågående studie av råttor fastslagit skillnader i hjärnans belöningsnätverk mellan de individer som gör strategiska val och de som gör impulsiva, riskfyllda val, säger Nikita Tjernström, doktorand i gruppen Neurofarmakologi, beroende och beteende.

Spelberoendes riksförbund varnade tidigt att Sverige stod inför ett stundande folkhälsoproblem, och statistik antyder att 2019 års omreglering av den svenska hasardspelsmarknaden medfört ytterligare negativa konsekvenser för den stora gruppen problemspelare. I maj 2020 förordade Folkhälsomyndigheten att spel om pengar ska inkluderas i den nationella ANDT-strategin, och mars 2021 bekräftade Regeringen att de förslår en förnyad och breddad strategi där hasardspel tas in i det samlade arbetet på nationell, regional och lokal nivå.

Nikita Tjernström, Farmaceutiska fakulteten
Nikita Tjernström, Farmaceutiska fakulteten

– Råttors och människors likartade belöningsnätverk har länge utgjort grund för Uppsala universitets och Sveriges framgångsrika alkoholforskning. I vårt aktuella projekt har vi applicerat dessa erfarenheter i syfte att kartlägga hur råttor agerar inför olika möjligheter att belönas med socker, och där flertalet råttor snabbt inser vilka val som är strategiskt gynnsamma är det en mindre grupp som aldrig tycks lära sig. De fortsätter att göra riskabla, sämre val, och skillnaderna framstår än tydligare i impulstester. Då vi gav råttorna naltrexon, en substans som används vid behandling av alkoholbrukssyndrom och nu prövas mot spelberoende, iakttog vi hur det dämpade motivation och impulsivitet, men såg däremot ingen påverkan på de val de gjorde, berättar Nikita Tjernström.

Regeringen konstaterar i ett pressmeddelande att personer med spelproblem ofta har sämre hälsa och ekonomiska problem. Det förekommer även koppling till psykisk ohälsa och forskning visar att självmordsfrekvensen bland spelberoende idag är femton gånger högre än bland befolkningen i stort. Alarmerande är också att ungefär 76 000 barn växer upp i hushåll där spelproblematik existerar, likaså att det finns ett förmodat samband mellan spelproblem och riskkonsumtion av alkohol.

– Våra studier visar att de råttor som gör riskabla val i högre utsträckning även väljer alkohol framför vatten. Med funktionell magnetresonanstomografi har vi identifierat högre aktivitet i hjärnans belöningsnätverk, en högrelevant iakttagelse som vi kommer att utforska vidare genom analys av olika signalsubstanser med avbildande masspektrometri vid professor Per Andréns facilitet. Vi ska också utveckla våra resultat i samverkan med Centrum för klinisk forskning Västerås, som i en unik studie följer 2000 unga vuxna med fokus på levnadsvanor och dess hälsoeffekter, säger Nikita Tjernström.

Fakta

  • Studien bygger på the rat Gambling task, en variant av the Iowa Gambling task.
  • Studien finansieras av Svenska Spels forskningsråd och Hjärnfonden
  • Regeringens ANDT-strategi omfattar nationella, regionala och lokala insatser kring alkohol, droger, dopning, tobak och nikotin. En förnyad strategi för perioden 2021–2025 tas just nu fram.