Säkrare dialys med individanpassad bedömning

1 oktober 2020

Bild som visar var njurarna sitter i kroppen och en njure i genomskärning.

Patienter med svår njursvikt får dialysbehandling 4–5 timmar tre gånger i veckan. Dialysens funktion är att rensa blodet från gifter men också att reglera vätskebalansen.

Var tredje patient med svår njursvikt som får dialys är övervätskad efter sin dialysbehandling. Jenny Stenberg har utvecklat ett beslutsstöd som kan användas för att individanpassa vätskeregleringen. Resultaten presenteras i hennes doktorsavhandling.

Jenny Stenberg, sjuksköterska vid Akademiska
sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.

Patienter med svår njursvikt får dialysbehandling 4–5 timmar tre gånger i veckan. Dialysens funktion är att rensa blodet från gifter men också att reglera vätskebalansen.

– Dialysbehandling är livsuppehållande och för många ett alternativ i väntan på njurtransplantation. Men dialyspatienter har en kraftigt försämrad överlevnadsprognos, med 20-procentig årlig dödlighet. En bidragande orsak är att var tredje patient är övervätskad efter sin dialysbehandling, berättar Jenny Stenberg, sjuksköterska vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.

Hon har arbetat i 14 år som dialyssjuksköterska och har själv sett behovet av ett hjälpmedel.

Målvikten ändras ofta

Patienterna väger sig inför varje behandling och har en målvikt. Sköterskan får göra en enkel subtraktion som blir vägledande för hur mycket vätska man behöver dra. Ofta är det 2–3 liter, men det gäller att fånga upp viktförändringar.

– Om patienten går upp i vikt finns en risk att man överskattar hur mycket vatten som ska dras, vilket kan leda till blodtrycksfall. Det ökar risken för blodproppar och påverkar livskvaliteten. Vid viktnedgång finns det risk att man missar att patienten är undernärd. Det kan leda till övervätskning som på sikt kan leda till högt blodtryck och hjärtsvikt, säger Jenny Stenberg.

Under arbetet med doktorsavhandlingen har hon utvecklat beslutsstödet Recova, som utgår från att målvikten behöver ändras och utvärderas ofta. Det bygger på samma teknik som finns på många gym, en våg som mäter kroppssammansättning med fett, vatten och muskler.

– Men man kan inte lita för mycket på resultatet eftersom dialyspatienterna är en mycket heterogen grupp med många underliggande sjukdomar. Vi behöver använda teknik men ska kombinera den med kliniska bedömningar.

Stöd i att tolka tekniken

De kliniska bedömningarna handlar mycket om magkänsla och tyst kunskap. Jenny Stenberg ville sätta ord på vad som ingår i den kliniska bedömningen och kom fram till sju olika punkter, som hon har bakat in i en bedömningsalgoritm.

Genom att dokumentera dessa punkter och ta vara på patientens egen upplevelse av sina besvär, får man fram en poängsumma. Det finns gränsvärden för när man bör göra en mätning av kroppssammansättningen men också för när man bör koppla in en läkare.

– Det här är bedömningar som redan görs, men vi vill ta det vidare och förbättra kommunikationen. Att ha ett gemensamt språk kan underlätta i dialogen med läkare men underlättar också i kommunikationen med patienterna. Det är viktigt att ta vara på patienternas upplevelser.

Lagts in i journalsystemet

I samarbete med avdelningen för vårddokumentation på Akademiska sjukhuset, har de sju punkterna lagts in i journalsystemet Cosmic, så att dialyssköterskorna ska kunna använda dem.

Jenny Stenberg har också, med stöd från UU Innovation, påbörjat arbetet med att ta fram en app, men ännu saknas teknikstödet för att kunna införa det i vården.

– Vi börjar använda symtomskattningen i kliniken under hösten. Nästa steg är att ta in tekniken och använda den i en app. Det arbetar vi vidare med tillsammans med forskare i Kanada, säger Jenny Stenberg.

Efter doktorsexamen i maj har hon fått en tvåårig postdoktjänst på universitetet, så hon kommer att fortsätta med forskningen inom ett projekt om migration och hälsa.

Njursvikt och dialys

  • Njurarna är kroppens reningsverk och kan filtrera cirka 180 liter kroppsvätska per dygn. Denna kapacitet är ofta utslagen vid njursvikt.
  • Både i Sverige och internationellt har ungefär 1 av 10 personer nedsatt njurfunktion.
  • I Sverige får cirka 3300 personer med svår njursvikt 4-5 timmars bloddialysbehandling tre gånger varje vecka, en behandling som ersätter njurfunktionen.
  • Behandlingen innebär att kroppen på konstgjord väg renas från giftiga slaggprodukter samtidigt som salt- och vätskebalansen regleras.