Klas Kullander: På jakt efter hjärnans hemligheter

2019-02-25

När du börjar läsa de här orden sätter du oräkneliga hjärnceller i arbete. När du når hit har dessa i sin tur satt fart på ytterligare ett antal miljoner. Blotta tanken på att reda ut allt som sker bakom pannbenet kan lätt orsaka huvudvärk. För Klas Kullander är det ett kall.

Klas Kullander, Uppsala universitet

– När jag berättar för människor vad jag arbetar med så möts jag ofta av ett ”men gud så spännande”, sedan är det stopp. Möjligen kommer frågan om och hur mäns och kvinnors hjärnor skiljer sig åt, men sedan… tystnad.
Som neuroforskare med fokus på ryggmärg och hjärna navigerar professor Klas Kullander i en minst sagt komplex miljö. Den mänskliga hjärnan innehåller närmare 80 miljarder nervceller som var och en kommunicerar med i genomsnitt 10 000 andra nervceller. Någonstans därinne döljer sig svaren på det mesta som definierar oss som människor och individer. Prognosen att finna dem framstår emellertid som något sämre än att hitta nålen i höstacken, så vad lockade en gång i tiden ynglingen Klas att ge sig ut i så snårig terräng?
– Jag bestämde mig faktiskt redan i bokslukaråldern, då jag på min fars sängbord hittade en skrift om DNA. Så snart jag läst den började jag fundera över vad kunskapen kunde användas till, och kom fram till att utforskandet av hjärnan helt enkelt var den mest spännande vetenskapliga utmaning jag kunde anta.

År 2019 tillhör boken på nattygsbordet en svunnen era och sannolikheten är stor att dess upphovsmän skulle betraktat vår tids neuroforskning som utopisk science fiction: I USA pågår den första övergripande kartläggningen av hur hjärnans nervceller kommunicerar på synapsnivå. I Europa läggs grunden till en superdator som ska fungera som den mänskliga hjärnan.
– Den moderna neurovetenskapen må ha över hundra år på nacken, men de nya verktyg vi idag förfogar över har fört oss in i en otroligt expansiv fas. Plötsligt kan vi sammanfoga resultat som tidigare varit helt åtskilda, vilket öppnar helt nya möjligheter.

Men ingen skugga må falla över 1960-talets forskare för att deras vetenskapliga horisont kringskars av dåtidens tekniska ramverk. Knappast kunde väl heller gossen Klas i sina vildaste pojkdrömmar ana de epokgörande rön han med tiden skulle publicera i några av världens mest prestigefyllda tidskrifter.
– Vår grupp har gjort flera spännande upptäckter, bland annat har vi identifierat en nervcell med stor betydelse för inlärning och närminne. Vi har också hittat en nervcell som påverkar benägenheten att ta risker. Nu försöker vi kombinera resultaten och lära försiktiga möss att våga mer. Lyckas vi och metoden är överförbar till människor så ser vi stor potential inom exempelvis psykiatri och demensvård.

Någonstans väntar nålen på upptäckt, och till skillnad från sina föregångare har teamet i Uppsala skapat stommen till en karta. ”Men vi väntar oss inte regnbågens slut, vår hjärna rymmer nog skatter för att sysselsätta många generationer forskare framöver” konstaterar Klas samtidigt som han gör sig klar att återvända till laboratoriet. Men vänta, först måste vi ju få veta, hur är det då egentligen med mäns och kvinnors hjärnor?
– Jodå, de skiljer sig åt. Bland annat är mäns hjärnor formade för att vara mer aggressiva från födseln, däremot saknar kognition och intelligens signifikant koppling till kön.

Fakta  Klas Kullander

Titel  Professor i medicinsk utvecklings- och neurobiologi
Ålder  52
Läser  Böckerna om Harry Potter högt för min äldste son
Den senaste komplimangen  Gav jag till Edward Moser då han nyligen gav en lysande gästföreläsning i Uppsala
En dag ledig  Åker jag och fiskar, helst i en eka på Gällfjärden öster om Gräsö, eller åker puder nerför en Alpsluttning
Till sist vill jag uppmana alla att  Våga ställa de stora vetenskapliga frågorna

Mer information

Läs mer  Klas Kullanders forskning
Kontakt  Klas Kullander, Uppsala universitet

Läs fler Forskningsprofiler


Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt 

Nyheter