Ny samverkansfinansiering ska ge hållbara relationer

2019-01-22

Verifiering för samverkan beviljar finansiering till tre projekt som inkluderar forskare vid medicinska fakulteten och icke-akademiska organisationer. Ansökningar till kommande omgång ska skickas in senast 20 februari 2019.

Verifiering för samverkan, VFS, är ett led i Uppsala universitets arbete för att stimulera god och hållbar samverkan. Inom VFS ges forskare och icke-akademiska organisationer möjlighet att gemensamt söka medel för att starta samarbeten med potential att utvecklas till långsiktiga relationer. Pengarna kompletterar det stöd som UU Innovation i övrigt ger för detta.
– Forskare inom alla områden kan söka VFS-medel för att testa en idé i samarbete med ett företag eller annan organisation, dock inte andra universitet. VFS-medel är särskilt bra när parterna har identifierat en frågeställning som de delar ett intresse för men har svårt att komma vidare med, säger Cecilia Nilsson, samverkansledare vid UU Innovation och ansvarig för VFS.

I år har sju samarbetsprojekt från olika områden – varav tre omfattar forskare vid medicinska fakulteten – beviljats upp till 300 000 kronor i VFS-medel. Bedömningskriterier för VFS-ansökningar inkluderar ömsesidig nytta, tydlighet i problemställning, realistisk målsättning, genomförbarhet samt potential för fortsatt samarbete.

Ansök om stöd 2019

Skicka in din ansökan senast 20 februari 2019 för att delta i kommande omgång. UU Innovations samverkansledare erbjuder stöd i processen från planering av ansökan till påbörjat samarbetsprojekt.

Läs mer och Ansök  VFS på UU Innovations hemsida

VFS-projekt vid medicinska fakulteten 2018

Rätt snabbdiagnostik ska stödja vården i Indien
Indien är det land i världen där användningen av antibiotika är som störst. Under åren 2000-2015 ökade förbrukningen med 103 procent. Att använda C-reaktivt protein (CRP) som biomarkör för att bedöma om en infektion är bakteriell eller viral är vedertaget inom sjukvården i välfärdsländer för att därigenom snabbt kunna avgöra om antibiotikabehandling är nödvändig. Syftet med samarbetsprojektet mellan forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa och organisationen FIND är att på ett tryggt och säkert sätt kunna använda verktyg för snabbdiagnostik, som CRP, för att förbättra behandlingen av akut barndomssjukdom och bekämpa antibiotikaresistens i Indien med flera länder. Mot bakgrund av att variationer i CRP-nivå kan uppkomma till följd av undernäring och multisjukdom, kommer projektet att rikta in sig på att bestämma normalnivåer för CRP för barn upp till fem år i resurssvaga områden. 

Riktad satsning med mentormödrar för mer jämlik barnhälsa i Sverige
Överlag är barns hälsa i Sverige god men ojämlik. Barn i socioekonomisk utsatta områden mår generellt sett sämre. Svenska kyrkan utvärderar för närvarande möjligheterna till att inleda ett projekt med mentormödrar i utsatta områden i svenska storstäder. Personligt mentorskap förväntas bidra till ökat stöd för föräldrar att etablera goda hälsomässiga förutsättningar för sina barn. För att rikta insatserna mot de geografiska områden där de behövs som mest, krävs ökad kunskap om hur indikatorer för barnhälsa fördelar sig på stadsdelsnivå i Sverige, samt hur detta korrelerar till indikatorer för social integration. En sådan statistisk plattform ska tas fram i samarbete med forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, som också kommer publicera resultaten i en vetenskaplig artikel. De grunddata som studien kommer skapa öppnar även upp för utvärdering av hur barnhälsan förändras över tid och vilka effekter insatser såsom mentormödrar, har på social integration och jämlikhet i hälsa.

Utveckling av AI-metod för mer träffsäker diagnostik av prostatacancer
Prostatacancer är idag den ledande orsaken till cancerrelaterad död hos män och en av de svåraste cancerformerna att bedöma. Dagens etablerade diagnostiska metoder, i form av manuell bedömning av vävnadsprover och Gleason-gradering, är tidskrävande och har visat stor variation mellan patologer. Samarbetet mellan Cecilia Lindskog Bergström vid institutionen för immunologi, genetik och patologi och företaget ContextVision syftar till att lägga grunden för utvecklingen av en automatisk bildanalysmetod som kan hjälpa patologerna att ställa en snabbare och mer exakt diagnos. Att identifiera en trovärdig molekylär markör för Gleason-gradering är nyckeln och har inte gjorts tidigare. För att ta reda på vilka proteiner som har en koppling till Gleason-gradering kommer projektet att använda data från Human Protein Atlas och en färgningsmetod som tagits fram gemensamt i en tidigare förstudie.

Sara Gredemark, foto UU Innovation

Nyheter