Christer Betsholtz: Epitetet ”ledande forskare” kan bli en obekväm piska

2018-04-10

Det dröjde inte länge innan Christer Betsholtz för första gången slog forskarvärlden med häpnad. Nästan fyra decennier senare fortsätter hans arbete att flytta vaskulärbiologins gränser, men att ses som frontfigur kan ha sina avigsidor.

Christer Betsholtz, professor i vaskulär- och tumörbiologi

Det finns akademiska hedersbetygelser – och så finns det Akademiska Hedersbetygelser. Vissa med versaler så stora att de skänker lyster åt mottagarens hela lärosäte. I Uppsala universitets Rudbecklaboratorium välkomnas besökaren av en stilfull monter vars glasvägg exponerar Anders Jahres medicinska pris 2017, en norsk utmärkelse förärad Christer Betsholtz, professor i vaskulär- och tumörbiologi, för hans banbrytande forskning om hur blodkärl bildas och fungerar.
– Naturligtvis är det fantastiskt att mitt arbete fått sådan betydelse att människor i ett annat land väljer att uppmärksamma det med ett så fint pris. Samtidigt kan epitetet ”ledande forskare”, vilket jag ibland tillskrivs, bli en obekväm piska. Till exempel om man som inbjuden talare vid vetenskapliga konferenser alltid väntas bjuda på spännande upptäckter, något vi forskare i ärlighetens namn sällan har. Å andra sidan är det kanske en situation de flesta kan känna igen sig i?

Nja, tveksamt är hur ofta gemene yrkesverksam förväntas slå sin omvärld med häpnad, men i korridoren vid Uppsala Science Park har Christer Betsholtz åtminstone flera kollegor att dela eventuell prestationsångest med. Några rum bort arbetar Lena Claesson Welsh, årets cancerforskare 2017, bredvid henne Taija Mäkinen, en internationellt ledande lymfkärlsforskare. På våningen under hittar vi Elisabetta Dejana, en av Uppsala universitets mest prestigefyllda värvningar i modern tid, och helt nyligen anslöt det polska stjärnskottet Kaska Koltowska.
– Jag kom till Uppsala universitet 2012 för att tillsammans med Lena Claesson Welsh påbörja byggandet av en ledande miljö i vaskulärbiologi. Sex år senare samlar vi ett antal grupper vars forskning väcker internationell uppmärksamhet, och framför allt utgör vi ett sammanhang där summan är större än dess enskilda delar. Det är en ovanlig koncentration med självförstärkande attraktionskraft, vilket i mina ögon bekräftas av att Kaska Koltowska, en yngre forskare som skulle välkomnas av många universitet i världen väljer oss.

Christer Betsholtz egen vetenskapliga bana inleddes då han i samband med läkarstudier i Uppsala fick möjlighet att prova på forskning. Efter att initialt ha studerat tillväxtfaktorer, cancer och  utvecklingsbiologi valde han att fokusera mikroskopet på blodkärlens utveckling och roll i vävnader. Ett tidigt experiment gav det oväntade resultatet att pericyter, ett slags celler på blodkärlens utsida, har en central betydelse för kärlens olika funktioner. För vetenskapssamhället som dittills fokuserat på blodkärlens inre yta, lade Christers upptäckt grunden till ett genombrott som än i dag sysselsätter laboratorier världen över.
– En besvarad frågeställning leder ofta till tio nya, och jag som gärna borrar djupare kunde inledningsvis ta mig an ohanterliga mängder frågor. Med tiden tvingades jag utveckla en känsla för vad som är värt att satsa på, och framför allt vad jag måste välja bort för att inte splittra kraften. Idag rekryterar jag av nödvändighet självständiga teammedlemmar som förmår föda och driva egna projekt, där min roll främst är att agera bollplank, bedöma resultatens betydelse och att hjälpa dem att upptäcka eventuella guldkorn utanför hypoteserna.

Forskargruppen har vuxit i takt med de vetenskapliga framgångarna. Idag motsvarar teamet ett mindre företag och förenar en noggrant avvägd mix av nationaliteter och kompetenser. Ledstjärnan är hög toleransnivå för olikheter i arbets- och tankesätt, ett enligt Christer inte alltid bekvämt rättesnöre, men som alstrar desto mer kreativitet. Något som styrks av de snart 400 vetenskapliga artiklar laboratoriet producerat, och bara dagar innan vårt möte har den prestigefyllda tidskriften Nature publicerat gruppens senaste resultat; A molecular atlas of cell types and zonation in the brain vasculature.
– Att se sitt arbete i Nature är en svårslagen känsla. I det här specifika fallet har vi med hjälp av ny teknik skapat en molekylär karta över hjärnans blodkärlsceller. Detaljrikedomen är enorm, och även om den snabba teknikutvecklingen snart möjliggör nya kartor, så har vi nu fått upp till hundra gånger mer information och en nästan outtömlig källa till nya hypoteser. Och det är just nyfikenheten och viljan att förstå som driver mig framåt. Att bidra med ny kunskap till en ökad konceptuell kunskap om vaskulär- och tillväxtfaktorbiologin, vilket i sin tur kan resultera i idéer om nya behandlingar mot sjukdomar i hjärta, hjärna, njurar och mot cancer.

Nämnda nyfikenhet var även en drivande faktor till att Christer Betsholtz år 2016 accepterade att axla ledarskapet för Integrated Cardio Metabolic Centre, ICMC – AstraZenecas och Karolinska Institutets gemensamma forskningscentrum, etablerat i syfte att skapa nya läkemedelskandidater inom hjärtkärl-, diabetes- och kroniska njursjukdomar. Att uppdraget lade ytterligare anspråk på en redan välfylld kalender vägde lätt mot lockelsen i att lära sig mer om läkemedelsindustrin.
– Akademi och näringsliv utgör i alldeles för stor utsträckning separata världar, och initiativ som ICMC möjliggör en intressant korsbefruktning. Det är visserligen ett kostsamt experiment som förutsätter generös basfinansiering, men nu ser vi flera spännande resultat med vår publicering i Nature som ett av flera exempel. Faktum är att kopplingen mellan ICMC och mitt team i Uppsala har tillfört ännu en dimension till mitt arbete, och när jag idag, efter att var tionde år ha bytt forskningsmiljö, börjar ana att jag kan ha nått mitt professionella slutmål, så känns det som en oerhört intressant plats att möta framtiden!

Fakta Christer Betsholtz
Titel Professor i tumör- och vaskulärbiologi
Ålder 58 år
Bor Västra Frölunda, Göteborg
Familj Fru och två barn
På sängbordet Trädens hemliga liv av Peter Vohlleben om hur träd kommunicerar och minns och tar hand om sin avkomma.
Den senaste komplimangen Gav jag i morse efter en presentation av en mycket bra masteruppsats
Beundrar Alla som vågar stå upp mot felaktigheter och orättvisor trots att det innebär ett personligt risktagande
Om jag får en ledig dag Arbetar jag i trädgården, en mix av intresse och meditation
Aktuell Reser 25 april till Geneve för att ta emot The Louis-Jeantet Prize for Medicine

Läs mer om Christer Betsholtz forskning
Kontakt Christer Betsholtz

Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt

Nyheter