BMC 50 år – Populärvetenskaplig föreläsningsserie

Med anledning av att BMC fyllt 50 år inbjuds till populärvetenskaplig föreläsningsserie. Sju torsdagar i höst föreläser forskare som varit verksamma på BMC en stor del av dessa 50 år och som bidragit till att utveckla sina ämnen och att ge BMC dess framskjutna plats på den akademiska världskartan.

Tid  Torsdagar, kl. 19.00
Lokal  BMC, sal B41 (entré A11, mot Dag Hammarskjölds väg, se karta)
Övrigt  Fri entré, Ingen föranmälan
Mer information  Kristofer Rubin, föreståndare, BMC

Läs mer om föreläsningarna

introduktion

I år uppmärksammar vi att Uppsalas Biomedicinska centrum (BMC) fyller 50 år. Av denna anledning ordnar BMC en populärvetenskaplig föreläsningsserie under höstterminen 2019.  Här kommer ett antal BMC-forskare, som varit aktiva under en stor del av dessa 50 år, att belysa hur deras respektive forskningsområden har utvecklats och hur BMC:s forskning på ett framgångsrikt sätt kunnat bidra till den internationella vetenskapliga utvecklingen.

Under föreläsningskvällar öppnar vi entré A11 klockan 18:30, denna entré ligger i BMC:s nordöstra hörn nära Dag Hammarskjölds väg. Alla är varmt välkomna!

Siv Andersson, molekylär evolution

Siv Andersson, professor i molekylär evolution

De senaste årtiondenas tekniska utveckling har banat vägen för möjligheterna att kartlägga arvsmassan hos alla levande varelser. Siv Andersson, som utsågs till professor i molekylär evolution år 2000, deltog i den grupp som var först i Sverige med att kartlägga hela arvsmassan för en organism och har följt utvecklingen på nära håll. Hon har utsetts till Wallenberg Scholar och är Co-Director för Science for Life Laboratory, en gränsöverskridande nationell resurs för infrastruktur och kompentens inom bland annat DNA teknik och analys.

Kunskap om bakteriers arvsmassor är viktig för vår förståelse av samspelet mellan bakterier och högre organismer. Varför är vissa bakterier skadliga och andra nyttiga? Vilka gener krävs för liv? Siv Andersson beskriver sina genetiska studier på bakterier som isolerats från människor, hundar, katter, älgar, möss, kängurur, bladlöss, bin och andra insekter, och belyser samtidigt den fantastiska tekniska utveckling som skett under de senaste 50 åren.

Läs mer  Siv Anderssons forskning

Kontakt

Siv Andersson, professor i molekylär evolution
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
Siv.Andersson@icm.uu.se; tel: 018-471 4379

Erik Gylfe: Sekretionsforskning

Erik Gylfe, professor i sekretionsforskning

Det metalliska grundämnet kalcium är viktigt för alla levande organismer. Inte minst människokroppen som behöver kalcium vid bland annat bildande av skelett och tänder, likaså vid blodkoagulering och nervfunktion. Professor Erik Gylfe fokuserade tidigt sin forskning på sekretionens signaltransduktion, där kalciumjonen har en central roll som initiator av insulinfrisättning. Ett stort genombrott kom då fluorescerande kalciumindikatorer blev tillgängliga under 80-talet, vilket möjliggjorde direkta mätningar av kalcium i cellerna, varpå Gylfes arbete bidrog till bland annat ökad förståelse av insulinfrisättningens reglering.

Då Erik Gylfe år 1994 blev professor i sekretionsforskning koncentrerade han sitt arbete på diabetesrelaterade hormonstörningar. Tekniska landvinningar möjliggjorde mätningar av mer än kalcium i enstaka celler, vilket banade väg för en rad centrala upptäckter. En del av dessa har varit ytterst oväntade vilket ifrågasatt rådande uppfattningar och bidragit till ökad förståelse, nya hypoteser och andra forskares matematiska modellering av sekretionsprocessen.

Läs mer  Erik Gylfes forskning

Kontakt

Erik Gylfe, professor i sekretionsforskning
Institutionen för medicinsk cellbiologi
Erik.Gylfe@mcb.uu.se; tel: 018-471 4428

Gunnar Johansson, biokemi

Gunnar Johansson, professor i biokemi

Uppsala universitets nobelpristagare The Svedberg och sedermera hans elev Arne Tiselius bedrev båda framgångsrik forskning om protei­ner och gjorde uppfinningar inom separations­teknik som kom att få stor betydelse för både forskning och industri. Då Pharmacia under det tidiga 1950-talet flyttade sin verksamhet från Stockholm till Uppsala rekryterades Björn Ingelman, tidigare assistent till Arne Tiselius, som ny forskningschef, vilket ytterligare etablerade samarbetet mellan Pharmacia och Uppsala universitet.

Separationstekniken fortsatte att utvecklas i Uppsala under ledning av bland andra Jerker Porath och Stellan Hjertén. Framgångarna lade grunden till Pharmacia Fine Chemicals och satte Uppsala på den proteinkemiska världskartan. Gunnar Johansson, professor i biokemi, befann sig mitt i händelsernas centrum då Pharmacia var ledande inom fältet och fortsätter idag arbetet med separationsteknik vid BMC.

Läs mer  Gunnar Johanssons forskning

Kontakt

Gunnar Johansson, professor i biokemi
Institutionen för kemi
Gunnar.Johansson@kemi.uu.se; tel: 018-471 4477

Fred Nyberg, biologisk beroendeforskning

Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning

Fred Nyberg forskar med fokus på gener och signalsubstanser som har koppling till funktioner som rör hjärnans belöningssystem och beroenden. År 1988 förordnades Nyberg som professor i farmakologi vid Uppsala universitets farmaceutiska fakultet. Fem år senare utnämnde regeringen Nyberg till fullmaktsprofessor i biologisk beroendeforskning vid Medicinska forskningsrådet. Nyberg har därefter haft mångåriga uppdrag i regeringens ANDT-råd och även varit forskningsansvarig vid regeringens Mobilisering mot narkotika.

Åren 2006-2011 var Fred Nyberg dekanus för farmaceutiska fakulteten. Han tog därefter initiativ till Uppsala universitets forum för forskning om läkemedels- och drogberoende (U-FOLD), ett regionalt nätverk där Nyberg till år 2018 även var koordinator. Fred Nyberg är en populär föreläsare inom beroendefältet, han anlitas ofta av media som expertkommentator i beroenderelaterade frågor och utgör en tydlig röst i den svenska narkotikadebatten.

Läs mer  Fred Nybergs forskning

Kontakt

Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning
Institutionen för farmaceutisk biovetenskap
Fred.Nyberg@farmbio.uu.se; tel: 018-471 4166

Gerhart Wagner, mikrobiologi

Gerhart Wagner, professor i mikrobiologi

Ribonukleinsyra, RNA, är en makromolekyl som finns i alla levande organismer. Modern forskning har visat att små (och stora) RNA-molekyler är mycket viktiga aktörer på livsprocessernas arena. Detta genom att bland annat spela en aktiv roll i kontroll av genaktivitet vid exempelvis snabba ändringar i en bakteries miljö eller bildandet av en nervcell – tillfällen då gener måste slås på eller av.

Gerhart Wagner, professor i mikrobiologi, forskar med fokus på att fördjupa förståelsen av de fascinerande och viktiga roller som små styrRNA spelar, och hur de gör detta i molekylär detalj. Kunskap inom antisensRNA-forskningen kan även bidra till en förståelse av RNAs effekter på bakteriers cellyta, deras stresstålighet, och bildandet av persisters – kortvarigt sovande bakterier som inte påverkas av antibiotika – som är relevant för att bekämpa sjukdomsalstrande bakterier. Internationellt är forskning kring RNA som styrmolekyl ett mycket hett tema som det senaste decenniet utan tvekan bidragit till ett vetenskapligt paradigmskifte.

Läs mer  Gerhart Wagners forskning

Kontakt

Gerhart Wagner, professor i prokaryot mikrobiologi
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
Gerhart.Wagner@icm.uu.se; tel: 018-471 4866

Olle Matsson, kemi

Olle Matsson, professor i kemi

Otaliga ämnen, både naturliga och syntetiska, kan orsaka lidande och död. Människan har brukat gifter vid jakt och bekämpning av skadedjur, som läkemedel, färg på tårtor och tapeter, till och med vid rättskipning. Men hur många vet att rökt fisk som förvarats fel kan vara dödligt? Eller att för mycket vatten under en kort tid är livsfarligt?

Olle Matsson utnämndes till professor i kemi år 2000. Han är en ofta anlitad föreläsare om gifter, tillika författare till populärvetenskapliga artiklar och böcker i ämnet. År 2012 publicerade Matsson den uppmärksammade En dos stryknin: om gifter och giftmord i litteraturen. År 2018 utkom Matsson med Allt är gift – om dödliga ämnen och deras roll i historien, som även den tilldelades stort utrymme i media.

Mer information  Se intervju med Olle Matsson i TV4

Kontakt

Olle Matsson, professor i kemi
Institutionen för kemi BMC
Olle.Matsson@kemi.uu.se; tel: 018-471 3797

Inger Andersson, Molekylär biofysik

Inger Andersson, professor i molekylär biofysik

År 1984 förenades Uppsala universitets strukturbiologer och Sveriges lantbruksuniversitets dåvarande institution för molekylärbiologi vid BMC. Tillsammans grundlade de Nordens första strukturbiologiska centrum, en miljö som sedan dess spelat en vital roll i strukturbiologins utveckling. Inger Andersson, professor i växtbiokemi 1997-2012, därefter professor i molekylär biofysik, har varit med från resans start.

Idag arbetar Inger Andersson och hennes kollegor vid Uppsala universitets Laboratorium för molekylär biofysik längs frontlinjen för fotonbaserad vetenskap. De studerar interaktioner mellan fotoner och materia under extremt korta tidsskalor och vid extremt starka fotonintensiteter, detta i syfte att avbilda biologins minsta byggstenar. Vid laboratoriet utforskas även fotosyntes och kolfixering i marina mikroorganismer, mestadels från vattnen kring polarområdena.

Läs mer  Inger Anderssons forskning

Kontakt

Inger Andersson, professor i molekylär biofysik
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
Inger.Andersson@icm.uu.se; tel: 018-471 4288