Samverkan för att rädda viktig antibiotika

6 September 2021

Porträttbild av Enrico Baraldi

Enrico Baraldi leder samverkan med syfte att förbättra tillgänglighet och användning av antibiotika.

Hallå där... Enrico Baraldi, professor i industriell teknik vid Uppsala universitet och projektledare för samverkansplattformen PLATINEA som efter vårens slutkonferens laddar för en fortsättning.

Det var behovet av att trygga och förbättra tillgänglighet och optimal användning av befintliga antibiotika som var startskottet för PLATINEA. Vad har arbetet inom plattformen resulterat i?
– PLATINEA har på drygt två år skapat många viktiga resultat. Vi har identifierat viktiga kunskapsluckor för att orientera urvalet av framtida studier för att optimera antibiotikaanvändning. Ett annat är att vi genomfört studier för att förbättra dosering och behandlingstider av vissa antibiotika, framförallt för patienter inom intensivvården, till exempel genom att validera mjukvara för detta ändamål.

– Vi har även jämfört antibiotikaanvändning på svenska barnkliniker och där sett behovet av mer nationell koordinering. Dessutom har vi utvärderat antibiotikaronder, ett viktigt verktyg för att implementera ny evidens om optimerad användning, samt provinfört dygnet-runt-diagnostik som ytterligare ett verktyg för att förbättra förskrivning.

– På tillgänglighetssidan har vi identifierat de viktigaste antibiotika med risk för bristsituationer, orsakerna till detta problem och slutligen även tagit fram tio prioriterade åtgärder för att minska bristsituationer. Vi är positivt överraskade av hur pass smidigt det gått att komma överens om de viktigaste åtgärderna mot antibiotikabrist trots att vi representerar olika sektorer. 

Vad är det enskilt viktigaste som PLATINEA åstadkommit tycker du?
– Det är en svår fråga men jag väljer att lyfta fram vårt unika arbetssätt för att definiera problem, diskutera och tillsammans ta fram accepterade lösningar på komplexa policyfrågor.

PLATINEA är ett samarbete mellan flera universitet, sjukvården, myndigheter och läkemedelsföretag. Idag består plattformen av 16 aktörer. Hur har det fungerat?
– Tack vare den struktur och metodik som vi byggt upp har samverkan mellan plattformens fyra sektorer fungerat bra och är något vi kan bygga vidare på, oavsett de enskilda resultaten som plattformen kan ta fram. En viktig princip för att undvika jäv är exempelvis att hålla öppna diskussioner där alla bjuds in att delta. Olika alternativa lösningar har vägts in och alla parter har kunnat uttrycka sina åsikter och påverka urval och beslut. Vi söker inte total konsensus men vi eftersträvar att visa för- och nackdelar för alla föreslagna åtgärder.

Vilket är akademins viktigaste bidrag i PLATINEA?
– Det handlar i stort om två viktiga roller. Akademin har varit en naturlig källa till ämneskompetens inom farmakologi, medicin, mikrobiologi, industriell teknik och värdesystem inom hälsa. Inom denna roll har akademiska parter bedrivit prekliniska och kliniska studier, interventionsstudier och analyser av leveransrisker, leveranskedjor och försörjningssystem.

– Den andra rollen handlar om ledning och medling. Fungerande samverkan kommer inte per automatik mellan aktörer och sektorer som är ovana att samspela. Den behöver främjas och stödjas konstant av en part som har förmågan att medla mellan olika aktörers intressen och behov och som är oberoende i förhållande till ekonomiska eller andra intressen. Det är Uppsala universitet som haft denna roll i PLATINEA.

I april hade PLATINEA sin slutkonferens efter flerårigt finansiellt stöd från Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. Blir det en fortsättning på plattformens arbete? Och vad återstår att göra?

– PLATINEA ska fortsätta då alla parter vill vara kvar och vi även har en ny part från maj 2020. Första steget har varit en gemensam ansökan till Vinnovas femåriga program Innovationsmiljöer inom precisionshälsa. Det är mycket som återstår att göra. Framför allt att se till att de lösningar som vi hittills utvecklat och identifierat börjar användas brett på flera sjukhus, och att de förändringar som vi föreslår i inköpsprocesser eller ersättningsmodeller blir verklighet.

– Egentligen är vi bara i början av en komplex, men nödvändig, förändringsprocess kring antibiotikaförsörjning och användning, som omfattar både Sverige och andra länder. Så att börja samarbeta med andra länder ligger också i planen framåt.

 

Medverkande parter

  • De 16 parter som ingår i PLATINEA är: Akademiska sjukhuset (AS) i Uppsala, Apotekarsocieteten (med personal från Region Kronoberg och Region Östergötland), Folkhälsomyndigheten, Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Karolinska Universitetssjukhuset/Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Linköping universitet, Läkemedelsindustriförening (LIF), MSD, Viatris, Pfizer, Recipharm, RISE (Research Institutes of Sweden), Skånes Universitetssjukhus, Strama (Nationellt programråd mot antibiotikaresistens) och Uppsala universitet.
     
  • PLATINEA koordineras av Uppsala universitet.

Läs mer:

PLATINEA:s hemsida kan du läsa om plattformens arbete och parter samt ta del av flera rapporter.