En nationell forskningsinfrastruktur i Uppsala

16 June 2021

Tre personer står vid en mass-spektrometer.

Fr v: Per Andrén leder Spatial Mass Spectrometry-enheten, Dominika Luptakova är postdok vid SciLifeLab och Mia Phillipson är co-director.

SciLifeLab är den största nationella forskningsinfrastrukturen inom livsvetenskaper, som grundades 2010 av de fyra värduniversiteten KI, KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Idag finns verksamheten vid de flesta större svenska lärosäten och sedan 2013 är SciLifeLab en nationell forskningsinfrastruktur med uppdrag från regeringen.

porträtt av Mia Phillipson
Mia Phillipson, professor och co-director på
SciLifeLab. Foto: Mikael Wallerstedt

Vi är ett nationellt nätverk av forskare och infrastruktur i Sverige inom området livsvetenskaper, berättar Mia Phillipson, professor och co-director på SciLifeLab.

Forskningen inom SciLifeLab innefattar livsvetenskap hela vägen från enstaka molekyler till hela populationer, och använder samt utvecklar avancerade tekniker för att kunna besvara viktiga frågeställningar.

För att säkerställa att SciLifeLab:s infrastruktur erbjuder de bästa och senaste teknikerna som efterfrågas av forskare i Sverige, följer all infrastruktur en speciell livscykel. Teknikerna är från början ofta forskarinitierade. Om forskargruppen tror att den kan komma till användning även för andra forskare, kan de ansöka om att bli en nationell infrastrukturenhet.

Tekniken utvärderas sedan av en grupp internationellt ledande vetenskapspersoner som bedömer hur relevant och unik metoden är, och eventuellt rekommenderar att den inkluderas i SciLifeLab:s teknikarsenal.

– Målet är att de flesta tekniker som tillhandahålls av SciLifeLab inte ska finnas på andra ställen. Det ska vara spjutspetstekniker, säger Mia Phillipson.

Förnyas hela tiden

Efter fyra år utvärderas infrastrukturenheterna igen, och nu utefter hur deras metod står sig i internationell konkurrens och hur många användare de nått ut till nationellt, samt vilken forskning som publicerats med hjälp av deras tekniker. Det här är ett unikt sätt att jobba med infrastruktur som gör att den hela tiden förnyas och fortsätter vara relevant för det svenska forskarsamhället.

SciLifeLab har idag en stor del av sin verksamhet vid Uppsala universitet. Att forskare från Uppsala universitet står för den näst största delen användare visar betydelsen av infrastrukturen för universitets forskning.

– Det finns jättemånga fördelar för Uppsala universitet att vara så nära knutet till SciLifeLab. SciLifeLab:s infrastruktur erbjuder personliga möten med användarna för att hjälpa dem hitta rätt metod för deras frågeställning, vilket är väldigt uppskattat, säger Mia Phillipson.

– Det finns jättemånga fördelar för Uppsala universitet att vara så nära knutet till SciLifeLab, säger Mia Phillipson. Här tillsammans med Per Andrén. Foto: Mikael Wallerstedt

En annan fördel är att man har möjlighet att genom SciLifeLab få ut sina metoder till forskare i hela Sverige. Flera av Uppsala universitets tidigare infrastrukturer är idag en del av SciLifeLab. Ytterligare en fördel är att Uppsala universitet kan arbeta strategiskt tillsammans med SciLifeLab för att främja en ännu starkare lokal forskningsmiljö.

Ny roll under pandemin

Under den pågående coronapandemin har SciLifeLab haft en ny roll, och fördelat ut anslag till covid-19 relaterade forskningsprojekt från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Projekten har organiserats i olika områden för att låta forskare tillsammans försöka besvara större frågeställningar.

– De olika områdena har exempelvis undersökt viruset, hur immunitet mot viruset utvecklas och hur man kan följa dess spridning i samhället genom att detektera det i avloppsvatten, berättar Mia Phillipson.

Bland annat har man sedan tidig vår 2020 kartlagt hur halva personalstyrkan vid Danderyds sjukhus utvecklar sjukdom och immunitet vid SARS-CoV2infektion.

– Den forskningen har redan genererat viktiga resultat, och just nu är det långtidseffekter av infektion samt vaccineringar som studeras. Denna studie möjliggörs genom nya och gamla samarbeten mellan KI, KTH och Uppsala universitet, samt tekniker utvecklade inom SciLifeLab, säger Mia Phillipson.

Tillgång till den bästa tekniken

Nationella forskningsinfrastrukturer ska ge alla forskare i Sverige tillgång till den bästa möjliga tekniken för att nå längre i besvarandet av sina frågeställningar.

– För att svensk medicinsk forskning ska ligga i framkant och vara relevant och konkurrenskraftig måste vi använda de bästa möjliga metoderna för våra frågeställningar. Det är därför vi behöver den här typen av infrastruktur. Det är att forska ansvarsfullt, säger Mia Phillipson.

Fakta: SciLifeLab

  • SciLifeLab är en forskningsinfrastruktur, d v s en samlad resurs av avancerade instrument, teknologier och expertkunskap som erbjuds till forskarsamhället för att möjliggöra forskning av högsta vetenskapliga kvalitet.
  • SciLifeLab:s forskningsinfrastruktur är organiserad i tio plattformar, där varje plattform består av enheter som ger service inom ett definierat teknologiområde.
  • Dessutom finns cirka 45 organisatoriska enheter som erbjuder service, analyser och expertkunskap baserat på ett eller flera unika instrument inom plattformens teknologiområde.
  • Under 2020 hade SciLifeLab:s infrastruktur drygt 1400 enskilda användare.

Läs mer