MIN BROR BLEV PLÖTSLIGT EN FRÄMLING I SIN EGEN FAMILJ

36 år har gått sedan dagen då Åsa Konradsson-Geukens liv förändrades för alltid. Hennes äldre bror Mats som flyttat norrut för att göra lumpen drabbades plötsligt av en psykos. Han hörde röster och såg förvridna ansikten, men lyckades ta sig till tåget söderut. I Ljusdal tog det stopp. Han klev av, ringde hem och sade att han inte orkade mer. Diagnosen fastställdes till schizofreni. För Mats lillasyster föll världen samman. ”Det här får aldrig komma ut” var hennes första impuls. Föräldrarna, som förstod bättre, byggde utan Åsas vetskap ett skyddsnät runt henne: lärare, baskettränare, kompisars föräldrar.

– När jag var 14 år var schizofreni det fulaste ord jag någonsin hört. Jag vägrade sammankopplas med sjukdomen och tog i fem år avstånd från min bror. Först efter studenten var jag redo att återskapa vår relation. Idag tycker jag att schizofreni är ett vackert ord. Min bror Mats, som är konstnär, är min idol och hans sjukdom har väglett mig i flera livsavgörande beslut. Nu är min mission är att ersätta fördomar och rädsla med kunskap och nyfikenhet, för med rätt verktyg kan vi alla hjälpa en människa i kris och rädda liv, säger Åsa Konradsson-Geuken som tisdag 14 februari gästar Konst Läkekonst.

LEVA MED SCHIZOFRENI

Idag lever 30 000 svenskar med schizofreni, en allvarlig sjukdom som trots att den tangerar att klassas som folksjukdom omges av både okunskap och stigmatisering. Detta missförhållande kan delvis förklaras med otillräcklig forskning: I de relativt få utlysningar som görs inom de psykiatriska vetenskaperna hamnar schizofreni ofta under ”övrigt”.

Kanske kan vi i viss mån skylla våra förutfattade meningar på populärkulturen. Med Psycho och Norman Bates i spetsen har schizofreni återkommande skildrats i hotfulla kontexter. En studie av 41 amerikanska filmer identifierar en rad oriktigheter. På vita duken är 83 procent av de sjuka våldsamma mot sig själva eller sin omgivning. En nästan lika stor andel är män och nästan var tredje är involverade i mord. Som vanligt är verkligheten avsevärt mindre dramatisk.

De flesta som insjuknar i schizofreni – lika många kvinnor som män drabbas – gör det relativt snart efter tonårstiden. De utlösande faktorerna är inte exakt fastställda, men ärftlighet och yttre påfrestningar bedöms vara starkt bidragande. Till symtomen hör vanföreställningar, hallucinationer och beteendeförändringar, men många schizofrena besitter också utpräglat kreativa förmågor. Alltjämt saknas botande behandlingar, men med tidiga insatser kan många sjuka skapa en fungerande vardag om än med kortare förväntad livslängd än befolkningen i stort.

KONST LÄKEKONST VÄLKOMNAR

Åsa Konradsson-Geuken är en ofta anlitad föreläsare med fokus på schizofreni. Som lektor i farmakologi vid Uppsala universitet utforskar och undervisar hon om de processer som bidrar till hjärnans sjukdomar och de stigman som riktas mot dem.

– I vårt samhälle råder en utbredd oförmåga att relatera till psykisk sjukdom, och det vi inte förstår är vi ofta rädda för. Skulle tv arrangera en välgörenhetsgala om schizofreni skulle tittarna sannolikt byta kanal. Alltså måste vi tydliggöra att ingen person är sin sjukdom och att den inte är något att skämmas för.

I Grönwallsalen tisdag 14 februari ger Åsa Konradsson-Geuken oss ny kunskap och förhoppningsvis även modet att fråga hur någon mår och våga stå kvar och lyssna till svaret. Varmt välkommen!