Frågor som vi belyser är bland annat för- och nackdelar med att:

+ mäta faktiska citeringar snarare än att använda JIF för att värdera tidskrifter som publikationerna publiceras i
+ fältnormera publiceringar i enlighet med den klustringsmetod som används i ABM
+ mäta andelen frekvent citerade publikationer ( topp 10 %) eller det genomsnittliga antalet citeringar per publikation.

Medverkande

+ Per Ahlgren, docent i informationsvetenskap, planeringsavdelningen och statistiska institutionen, Uppsala universitet.
+ David Samuelsson, utredare, utredning om vetenskapsområdets för medicin och farmaci resursfördelningsmodell.

Bakgrund

Utredningen om vetenskapsområdets resursfördelningsmodell för forskning och forskarutbildning kommer att lägga fram förslag, bland annat om hur ett framtida prestationsbidrag kan se ut.

Idag finns det ett prestationsanslag där vetenskapliga arbeten, som värderas utifrån en justerad Journal Impact Factor (JIF), är en delfaktor. Beräkningsmodellen för hur publikationer ska viktas har nyligen justerats, och många åsikter om hur en sådan viktning bör se ut förs fram.

Bibliometriområdet utvecklas starkt. Två drivkrafter bakom denna utveckling är den alltmer omfattande användningen för att mäta och värdera forskning samt IT-utvecklingen med större databaser och alltmer detaljerad information som utformats för bibliometriska ändamål.

Per Ahlgren ansvarar för Uppsala University Annual Bibliometric Monitoring (ABM), som syftar till att ta fram statistik om publiceringsvolym, publiceringsnivå, citationsinflytande, samarbete och open access.

Läs mer om Uppsala University Annual Bibliometric Monitoring.