Lisa Ekselius: I huvudet på en psykiater
2017-10-09
Från Ulleråkers utkanter till Akademiska sjukhusets entré. Psykiatrin i Uppsala har gjort en fascinerande resa och i oktober tilldelades professor Lisa Ekselius 2017 års Rudbeckpris för sina betydelsefulla bidrag längs färden.
– Jag älskar verkligen internationell fotboll. Jag kan när som helst slå mig ner framför en match som Mexico mot Ghana och finna en fascinerande skönhet i hur tydligt de olika nationernas kulturer och temperament framträder!
Jo, det rör sig utan tvekan en hel del i huvudet på Lisa Ekselius, professor och överläkare i psykiatri, något som också fick ge inspiration till titeln på den föreläsning hon höll då hon den 20 oktober äntrade Grönwallsalens scen för att ta emot 2017 års Rudbeckpris, Uppsala universitets mest prestigefyllda utmärkelse inom medicin. I Upsala Läkareförenings motivering fastslås Lisa Ekselius "Omfattande och excellenta forskning" såväl som en "Enastående förmåga att få andra att blomstra".
– Jag har nog inte riktigt hunnit smälta att jag räknas till den skara framstående forskare som fått utmärkelsen före mig. Samtidigt är jag naturligtvis oerhört glad och hedrad över att komma ifråga för ett så fint pris, och främst ser jag det som en bekräftelse av allt det arbete vår forskargrupp lagt ned på att ta psykiatrin i Uppsala dit vi befinner oss idag.
I ett inte alltför avlägset förflutet var psykisk sjukdom belagt med skam, något som samhället gjorde sitt bästa för att dölja. Behandlingshemmen förlades långt från stadskärnorna, ibland naturskönt, alltid utom synhåll. Idag är situationen annorlunda. Vid Akademiska sjukhusets entré möts besökaren av Psykiatrins Hus imponerande exteriör, en satsning som väckt starka känslor, men som med några år på nacken tycks ha funnit en plats i Uppsalabornas hjärtan.
– Det är en fantastisk tillgång där vi äntligen får samla alla kompetenser och arbeta i direkt anslutning till sjukhusets övriga specialister. Det gynnar forskningen, kliniken och framför allt patienterna, och det gör mig lika glad varje gång jag går till jobbet, konstaterar Lisa Ekselius.
Helt molnfri är dock inte himlen ens över Psykiatrins Hus. Nationellt riskerar psykiatrin alltjämt att behandlas som en särart inom vård och forskning, inte minst vid fördelning av anslag. På ett bredare plan uttrycks också uns av misstro mot hur de tilldelade resurserna används, något som kan anas även i Uppsala.
– Att psykisk ohälsa förblir stigmatiserande och att vi som vårdgivare och forskare inte förmår vinna samhällets fulla förtroende ställer oss inför stora utmaningar. Vi måste helt enkelt bli bättre på att synas, och årets Olof Rudbeckdag med fokus på vårt fält ser jag som en viktig investering i en pågående folkbildning. Vår hjärna är en komplex skapelse och den kroppsfunktion som mest skiljer oss från övriga däggdjur. Det gör dess sjukdomar svårundersökta, men nu ger magnetkameran oss bättre möjligheter än någonsin förr, och vi kan vänta oss oerhört mycket ny kunskap om både den friska och den sjuka hjärnan i en snar framtid.
Själv har Lisa Ekselius vigt sin forskargärning åt personlighetssyndrom, ett relativt vanligt tillstånd där den drabbade har så stora svårigheter att anpassa sig till händelser och omgivning att det orsakar sociala eller arbetsrelaterade funktionshinder. De som diagnostiserats uppvisar även påtagligt högre grad av dödlighet kopplat till både naturliga och onaturliga orsaker, en situation vars allvar växer ytterligare av den rådande bristen på beprövade behandlingar.
– Vi behöver mer kunskap för att kunna ta ett samlat grepp om diagnosen, definiera preventiva faktorer och skapa ett system för att tidigt fånga upp riskpersoner. När vi hittar rätt kommer det att bidra till effektivare patientprioriteringar och bättre insatser.
En förutsättning för fungerande psykiatri är ömsesidigt förtroende och nära samverkan mellan patient och psykiater. Det är även nödvändigt för att få patienter att delta i forskning om sjukdomars orsaker, och Lisa Ekselius och hennes forskargrupp har framgångsrikt lyckats skapa en vetenskaplig biobank dit vårdtagare erbjuds bidra. Trots den extra belastning det innebär väljer flertalet att lämna prover och på så sätt stödja forskningen. En utvärdering bland patientgruppen ”Unga Vuxna” bekräftar att de dessutom är mycket positiva till initiativet.
– Vi har många års hårt arbete bakom oss, men genom att fokusera på möjligheterna har vi fått den glädje och energi som krävts. Idag börjar vi skörda resultaten av våra ansträngningar vilket är väldigt inspirerande, och får jag bara behålla hälsan så arbetar jag gärna till 67. Däremot upplever jag inte minsta oro över att ”släppa taget”, vår grupp rymmer flera yngre, kompetenta forskare och kliniker som kommer att göra ett strålande jobb med att leda utvecklingen vidare.
Fakta Lisa Ekselius
Ålder 64 år
Bor I centrala Uppsala
Familj Maken Bengt Gerdin, dotter och bonusson
På sängbordet Butcher’s Crossing av John Williams, en mycket läsvärd roman.
Senaste komplimangen fick jag av min bonusson som tyckte att det var roligt att tillbringa gårdagen med mig.
Mitt sommarprogram skulle handla om att vi behöver mer kunskap om psykisk sjukdom för att lyckas avstigmatisera dessa vanliga tillstånd.
En ledig dag tillbringar jag vid vårt semesterhus utanför Trosa, gärna i en havskajak.
Läs mer om Lisa Ekselius forskning
Läs mer om Olof Rudbeckdagen 2017
Magnus Alsne, foto: privat
Fler forskningsprofiler
-
Kerstin Lindblad-Toh: Upptäcktsresande i genetik
Ibland är en enkel fråga från en svensk postdok i amerikansk exil allt som krävs; 20 år senare har Kerstin Lindblad-Toh lett kartläggningen av 230 däggdjurs arvsmassa. Nu gör hon sig redo att ta vår tids kanske största vetenskapliga revolution – förståelsen av människans genom – hela vägen in i vård... -
Anders Backlund – Med hela världen som sin arbetsplats
– Jag drivs av en nyfikenhet på hur saker och ting hänger ihop, reflekterar Anders Backlund, professor i farmakognosi, som då han inte navigerar genom den kemiska rymdens åtta dimensioner försöker ta ut riktningen för Uppsala universitets roll i det globala samhället. ... -
Klas Kullander: På jakt efter hjärnans hemligheter
När du börjar läsa de här orden sätter du oräkneliga hjärnceller i arbete. När du når hit har dessa i sin tur satt fart på ytterligare ett antal miljoner. Blotta tanken på att reda ut allt som sker bakom pannbenet kan lätt orsaka huvudvärk. För Klas Kullander är det ett kall. ... -
Birgitta Essén: Vi får inte bemöta den muslimska kvinnan som ett kollektivt offer
Ska den svenska vården ge muslimska kvinnor rätt behandlingar måste vi acceptera dem som rationella individer och lyssna till deras egen problemskrivning, snarare än att fostra dem i våra jämställdhetsideal, konstaterar Birgitta Essén, professor i internationell kvinno- och mödrahälsa. ... -
Ulf Pettersson: Från rasbiologi till genomisk medicin
Sextio år efter att Statens institut för rasbiologi bytte namn och övergick i Uppsala universitets regi kan Ulf Pettersson, seniorprofessor i medicinsk genetik, blicka tillbaka på den långa resan från tvivelaktig historisk ballast till vetenskapligt flaggskepp. ... -
Dan Larhammar vill stärka det kritiska tänkandet
Engagerad lärare, hjärnforskare och motståndare till pseudovetenskap... Dan Larhammar har flera olika roller. Som ny ordförande i Kungliga Vetenskapsakademien blir det mindre tid för undervisning, men arbetet med att stärka vetenskapens och grundforskningens roll i Sverige fortsätter. ... -
Christer Betsholtz: Epitetet ”ledande forskare” kan bli en obekväm piska
Det dröjde inte länge innan Christer Betsholtz för första gången slog forskarvärlden med häpnad. Nästan fyra decennier senare fortsätter hans arbete att flytta vaskulärbiologins gränser, men att ses som frontfigur kan ha sina avigsidor. ... -
Ingrid Nylander: Det ska vara lite krångligt att köpa alkohol
Varför dricker 1,3 miljoner svenskar mer än de borde? Och hur kan samhället hjälpa dem att inte utveckla ett beroende? Ingrid Nylander, professor i farmakologi, har dedikerat sitt forskarliv åt alkoholens avigsidor, men svaren är inte alltid enkla att finna. ... -
Cecilia Lindskog Bergström: På seglats genom människokroppen
– För mig är varje protein unikt och varje bild en estetisk upplevelse, konstaterar Cecilia Lindskog Bergström, platschef vid Uppsalabenet av The Human Protein Atlas. ... -
Christian Benedict önskar alla en God Natt
Med en färsk avhandling i bagaget bytte sömnforskaren Christian Benedict hemlandet Tyskland för en osäker framtid vid Uppsala universitet. Ett knappt decennium senare leder han sitt team i frontlinjen av världens kanske hetaste forskningsfält. ... -
Ulf Landegren: Jag vill bygga företaget med stort F i Uppsala
Han drev sitt första laboratorium som tonåring, grundlade sin karriär vid Caltech och sedan återkomsten till Uppsala har hans team gett upphov till en rad företag i miljardklassen. Ulf Landegrens cv står få efter, men fortfarande finns visioner att uppfylla. ... -
Lisa Ekselius: I huvudet på en psykiater
Från Ulleråkers utkanter till Akademiska sjukhusets entré. Psykiatrin i Uppsala har gjort en fascinerande resa och i oktober tilldelades professor Lisa Ekselius 2017 års Rudbeckpris för sina betydelsefulla bidrag längs färden. ... -
Lena Claesson-Welsh: Cancerforskare i rampljuset
Som Årets Cancerforskare har Lena Claesson-Welsh lätt motvilligt fått se sig bli den svenska forskningens omslagsdam. Förmodligen är det en nyttig prövning, i laboratoriet finns resultat som kan ge henne avsevärt större exponering. ... -
Bengt Glimelius låter nyfikenheten visa vägen
Få svenska onkologer har bidragit till att rädda så många människors liv som Bengt Glimelius, professor emeritus i onkologi, men än är han inte redo att avsluta sin vetenskapliga gärning. ... -
Karl Michaëlsson rustar för ny strid
– Visst förstod jag att det skulle bli stort, men inte så stort! En studie om mjölkens effekt på vår hälsa blev Karl Michaëlsson biljett till lejonets håla. Halvtannat år senare är han tillbaka, oskadd och rustad med nya rön. ... -
Det går bra nu, Tove Fall!
Oscarsbelönad, i vetenskapsvärldens fokus och med nya fräscha miljoner på forskarkontot. Hösten har börjat bra för Tove Fall, docent i epidemiologi. ... -
Erik Ingelsson: Min största drivkraft är att ha roligt
När Uppsala universitet rekryterade 38-årige Erik Ingelsson som professor i molekylär epidemiologi talades det om en spektakulär värvning. Efter ett första år med publiceringar i Nature Genetics och Science och en rad prestigefyllda anslag finns inga skäl att tvivla. ... -
Mia Phillipson: Svensk forskning behöver självförtroende!
– Jag säger ofta till mina barn att de måste hitta ett arbete de älskar, säger Mia Phillipson, professor i fysiologi. Och hon lever som hon lär, dagarna i laboratoriet ser hon inte ens som ett jobb – ändå tycks livet som forskare vara långt från friktionsfritt. ... -
Lars Wallentin fortsätter leken
Lars Wallentin har nått en närmast unik position i forskarvärlden, eller som Google formulerar det, international superstar cardiologist. Själv tar den numera 71-årige seniorprofessorn uppståndelsen med ro. ...