Infrastrukturer för kohortforskning
Uppsala-Umeå Comprehensive Cancer Consortium (U-CAN)
En nationell infrastruktur som samlar in prover och strukturerar data från cancerpatienter (n=22 000).
Swedish Infrastructure for Medical Population-Based Life-Course and Environmental Research (SIMPLER)
En nationell infrastruktur med longitudinella kohorter (n=110 000), omik och biobanker.
Epidemiologi för hälsa (EpiHealth)
En nationell kohort (n=25 000) med omik- och biobanksinfrastruktur.
Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS)
En nationell infrastruktur, en av sex noder med en kohort (n=30 000 kvinnor) och en biobank.
Uppsala Longitudinal Study of Adult Men (ULSAM)
En lokal infrastruktur med en longitudinell kohort (2 322 män) och biobank, 50 års uppföljning.
Prospective Investigation of Vasculature in Uppsala Seniors (PIVUS)
En lokal infrastruktur med en longitudinell kohort (1 016 män och kvinnor) och en biobank, som bjöds in 2001 vid 70 års ålder.
Register-based resource for prostate cancer research (PCBaSe)
En nationell infrastruktur med en registerbaserad databas med 80 000 fall av prostatacancer.
Cohorts.se
En nationell infrastruktur för samarbete med en miljon deltagare.
Uppsala Abdominal Aortic Aneurysm (AAA) cohort
En lokal infrastruktur med en samling av biologiska prover från patienter med aortaaneurysm.
Sleep and Health in Women (SHE) & Sleep and Health in Men (SHM)
En lokal infrastruktur med kohorter som innehåller detaljerade undersökningar av personer med snarkningssymptom.
I Uppsala finns flera omfattande infrastrukturer för storskalig kohortforskning med biobanker.
De prospektiva observationsstudier som har högst vetenskapligt värde är befolkningsbaserade och stora och följer deltagarna under många år med upprepade mätningar. Analyser av sådana studier bör göras med modern epidemiologisk metodik, inklusive riktade acykliska grafer och statistik för orsakssamband.
Återkommande mätningar av långsiktiga livsstilsfaktorer minskar informationsbias och ger unika möjligheter att undersöka förändringar över tid, detaljerade dos-responssamband och bedömning av kritiska exponeringsperioder. Den prospektiva kohortstudien med longitudinell exponeringsinformation och insamling av biologiska prover är en i princip oöverträffad och oumbärlig metod för att undersöka orsakerna till sjukdomar.