Bengt Meyerson

Namn: Bengt Meyerson
Professor: medicinsk beteendevetenskap (1988–1998)

Född: 28 september 1933, Stockholm († 27 oktober 2015)
Föräldrar: Boris Meyerson, Rut Meyerson (född Levin)
Gift med: Harriet Meyerson, fil.kand., miljö- & hälsoskyddsinspektör
Barn: Gabrielle (f.61), Ulrika (f.63), Josefine (f.70)

Curriculum vitae

Prodekanus medicinska fakulteten,
Prefekt institutionen för medicinsk farmakologi
Styrelseuppdrag Universitetsbiblioteket, Uppsala datacentral (UDAC), BMC-nämnden, Djuravdelningsnämnden BMC, Uppsalaregionens djurförsöksetiska nämnd, Folkuniversitetets kursverksamhet vid Uppsala universitet, Acta Universitatis Upsalientis.
Legitimerad läkare 1963
Med dr i farmakologi 1964, docent i farmakologi 1965, universitetslektor i farmakologi 1969

Biografi

Utöver specifika målsättningar, inriktade mot att förstå uppkomst och utveckling av mentala sjukdomar, fanns och finns fortfarande behovet av att finna lämpliga djurmodeller för studier av sådana problemställningar. Efter min vistelse vid Brain research Institute, UCLA, Kalifornien (1966–67), fick jag amerikanska forskningsanslag för att sätta upp ett beteendevetenskapligt forskningslaboratorium vid BMC, Uppsala universitet.

De gängse metoderna för i laboratorium utförda djurexperimentella beteendestudier hade till stor del sina rötter i behaviorismen, reduktionism och i en mekanistisk syn på hur beteende genererades med stark fixering till B.F. Skinners teorier om hur betingning (conditioning)och förstärkning (re-inforcement) styr beteende. Samtidigt vann etologin uppmärksamhet genom Konrad Lorentz och Niko Tinbergens studier.

Utmaningen var att å ena sidan utnyttja djurens naturliga beteende, det vill säga det beteende de visar under naturliga betingelser, framför allt beteende kopplat till reproduktion och överlevnad (riskbedömning, risktagande, födointag). Vi räknade med att den biologiska basen för sådana former av beteende sannolikt är evolutionärt konserverade och skulle därmed ge förutsättningar för att våra rön ägde giltighet över artgränserna. Samtidigt krävde förutsättningarna för att nå validitet att olika beteenden kunde mätas i stabila, upprepbara parametrar.

En ny arena

Multivariat teknik innebär att försöksdjuret exponeras för ett antal stimuli och att man mäter en mångfald av beteendeformer. De första modellerna byggdes upp för att mäta djurets motivation, det vill säga strävan söka social alternativt sexuell kontakt. Vi använde till en början ett batteri av olika tester (labyrinter, barriärer, öppna ytor, för att mäta djurets val eller villighet att nå ett visst mål (social, sexuell kontakt, öppen ljus/mörk area, tillflykt till skyddad plats, föda etc.).

Så småningom utvecklade vi en arena, ”Multivariate Concentric Square Field”, som innehöll olika områden där varje område karaktäriserades av endera risk, skydd, någon form av belöning, stimulerade undersökande eller gångsystem som aktiverade allmän aktivitet.

Gruppens doktorander, ”postdocs” och duktig teknisk personal utvecklade också ett video-dator system och ett program för att överföra direkt observation till dator för registrering. Programmen vidareutvecklades och kommersialiserades av det holländska företaget Noldus.

Den multivariata metodiken krävde tillgång till lämpliga metoder för statistisk analys. Principle Component Analys, utvecklat av bland andra Svante Wold, Umeå Universitet, blev kommersiellt tillgängligt. Själva utvecklade vi den statistiska metoden Trend analys, baserad på icke-parameterisk statistik. Det bör då sägas att mycket av det arbetet skedde under min tid som emeritus, då också angivna beteendemodeller vidareutvecklades och tillämpades i en rad arbeten omfattande mus, råtta, hund och nu senast även omfattar fiskstudier.

Undervisning

Parallellt med min forskning undervisade jag i medicinsk farmakologi på läkar- och biomedicinarprogrammen samt vid forskarutbildningskurser inom försöksdjurskunskap och djurexperimentell beteendeforskning.

Bengt Meyerson
Bengt Meyerson
Senast uppdaterad: 2021-08-25