Maskrosbarn och orkidébarn - betydelse för hälsa och beteende


Cecilia Åslund

Adj professor i socialmedicinsk forskning
Inst för folkhälso- och vårdvetenskap och CKF Västerås

E-post: cecilia.aslund@regionvastmanland.se 
Arbetsplats: CIFU Forskning/CKF, Västmanlands sjukhus Västerås

Cecilia Åslunds forskning

Vad handlar din forskning om?
I min forskning undersöker jag vilken betydelse faktorer som social status, skamupplevelser, socialt kapital, social stress och svåra uppväxtförhållanden har för hälsa och beteende. Jag tittar också på hur våra gener, vår uppväxtmiljö och vårt sociala sammanhang samverkar i risk för att utveckla exempelvis depression, antisocialt beteende, eller problem med spel om pengar.

Vår sociala position i relation till andra människor påverkar hur vi beter oss, hur vi mår och hur länge vi lever. Det finns starka samband mellan socioekonomisk status, dvs vilken utbildning och inkomst man har, och risk för att drabbas av olika sjukdomar samt livslängd. Detta fenomen brukar kallas för ”statussyndromet”. Vår forskargrupp har undersökt betydelse av social status och så kallat socialt kapital bland ungdomar och funnit att det redan under skolåren finns en tydlig koppling mellan att komma från lägre socioekonomiska förhållanden och att uppleva högre förekomst av psykiska och psykosomatiska åkommor.

Vi har även funnit genetiska samband, där vissa varianter av vissa gener verkar medföra en högre känslighet för påverkan från den sociala miljön. Om man har någon av dessa genvarianter och har en besvärlig uppväxt, t ex sociala problem i familjen, ökar risken att man ska utveckla depression och antisocialt beteende. Bärare av dessa ”känslighetsgener” brukar även kallas ’orkidébarn’ till skillnad från det mer välkända begreppet ’maskrosbarn’. Men att vara ett orkidébarn behöver inte vara negativt – vår forskning visar att en person som bär en ”känslig” genvariant och som växer upp i en socialt trygg och stödjande miljö har mindre risk att utveckla exempelvis depression eller antisocialt beteende jämfört med personer som har en ”okänslig” genvariant i samma miljö. Personer med de känsliga genvarianterna påverkas alltså i högre grad av en stressande och negativ miljö, men effekterna av en stödjande och stimulerande miljö blir också desto större.

Ytterligare en forskningsinriktning handlar om spel om pengar, risktagande och beslutsfattande kopplat till gener och det autonoma nervsystemet. Vi undersöker om ”känsliga” genvarianter som exempelvis styr effektiviteten i belöningssystemet i våra hjärnor påverkar hur vi reagerar och beter oss i olika spelsituationer.

Hur är din forskning till nytta för samhället och dess invånare?
Vår forskning bidrar till en högre förståelse för hur individuella och miljömässiga faktorer påverkar hur vi utvecklas och mår både under ungdomstiden och i vuxen ålder. Förståelse för hur genetiska mekanismer kan samspela med miljöfaktorer är viktig för en bättre kunskap om hur t ex psykiska problem och beroendesjukdomar uppstår. Resultaten från de olika forskningsprojekten kan ha betydelse för utvecklande av förebyggande insatser kopplat till psykisk ohälsa och ge en ökad kunskap om mekanismer bakom spelproblem.

Last modified: 2022-04-04