Depressive Symptoms Among Adolescents and Young Adults: Psychometrics and the Influence of Family Environment, and Candidate Gene–environment Interactions

Rebecka Keijser, Centrum för klinisk forskning, Västmanlands sjukhus Västerås.

Associationer mellan psykosociala och miljömässiga stressfaktorer samt olika hälsoproblem, inklusive psykisk hälsa, är starka medan mottagligheten för negativa miljöfaktorer och psykosocial stress är individuell.

Vi tänker att specifika kandidatgener som interagerar med miljöfaktorer inte nödvändigtvis innebär en ökad risk för beteendemässiga eller psykiatriska problem som tidigare visats, utan snarare förändrar den biologiska känsligheten för miljöfaktorer per se, gällande såväl positiva som negativa faktorer. Det betyder att bärare av susceptibilitetsgener som växer upp i en positiv psykosocial miljö i högre utsträckning visar positiva utfall, medan bärare av samma genotyp som växer upp i en negativ psykosocial miljö visar negativa utfall, detta i jämförelse med ickebärare av genotyperna. Vi tittar således på effekter av biologisk känslighet kopplat till olika kandidatgener och positiva respektive negativa psykosociala faktorer bland ungdomar i relation till depression.

Studiepopulationen består av ungdomar födda 1999 och 1997 i Västmanland samt deras vårdnadshavare, vilka kommer att följas longitudinellt under 20 år.  Detta medför unika möjligheter att identifiera orsaker bakom psykisk ohälsa och långsiktiga effekter av positiva och negativa psykosociala faktorer i relation till biologisk känslighet. Vi strävar även efter att identifiera psykosociala skyddsfaktorer som kan motverka psykisk ohälsa bland ungdomar vilka exponeras för negativ uppväxtmiljö. Resultaten kan få stor betydelse i förebyggandet och identifieringen av depressiva symptom och antisocialt beteende bland ungdomar, bidra till framtida utveckling av effektiva preventionsåtgärder, samt komma att tillföra unika fynd i den absoluta fronten inom detta snabbt framväxande forskningsområde.

Doktorandregistrerad: 2016
Handledare: Cecilia Åslund, Adj professor, Centrum för klinisk forskning
Bihandledare: Kent Nilsson, professor, Centrum för klinisk forskning; Susanne Olofsdotter, leg psykolog, Barn- och ungdomspsykiatrin, Västerås
 

Last modified: 2021-10-14