Ett ord från forskningsdirektören

30 oktober 2020

Nu har det snart gått tio månader sedan den nya organisationen i regionen trädde i kraft, men  den tid som var avsatt för att utveckla verksamheten har fått stå tillbaka för pandemin och dess följdverkningar. Även om Pandemin fortfarande är i allra högsta grad närvarande måste vi ändå börja planera vårt framtida arbete i det ”nya normala”, som oundvikligen kommer.

Vi och alla medarbetare i regionen måste inse att forskning och innovation är en integrerad del av verksamheten, en viktig del som bygger på samarbete och samverkan och där vi kan bidra till att invånarna i Västmanland kan erbjudas en god vård idag och i framtiden. För att stå rustade och kunna ta till vara framtidens forskning, innovation och tekniska utveckling inleddes ett framtidsarbete i början av 2017. Det ekonomiska läget och den demografiska utvecklingen med ett allt större gap mellan behov och resurser innebär också att vi måste ta till vara på framtidens forskning, innovation och tekniska utveckling för att nya läkemedel, vårdmetoder och medicinsk teknik ska komma samhället till del. I den kraftsamling som nu görs, där ett första steg var att regionstyrelsen antog en ny forsknings- och innovationsstrategi, måste vi se över våra interna processer och verka för att maximera effekterna av våra insatser. Vi måste även omvärldsbevaka, utmana och rannsaka oss själva för att identifiera arbetsinsatser som vi ska prioritera, och även komponenter som vi ska fasa ut. På vilket sätt tillför vi mervärde, och hur kan vi visa att vårt sätt att arbeta är att föredra i jämförelse med andra? Det är frågor som vi måste ställa oss.  

Flera regioner i vår närhet har en minimal forskningsorganisation med en föreståndare och en sekreterare samt en liten tid för administration och lägger istället majoriteten av resurser på förordnanden som kanaliseras via institutionerna i Uppsala. På så sätt blir det mer resurser till doktorander och postdocs ute i verksamheten, men är det rätt? Vi har satsat på att bygga upp lokala forskargrupper och forskningsmiljöer, och arbetar strategiskt och målmedvetet med en stark och kompetent forskningsinfrastruktur, och i år får vi för första gången till en forskningskarriär som en integrerad del av meriteringskriterierna i regionen. Vi får även till den första adjungerade lektorn via MDH, men som har sin grundinställning i regionens kliniska verksamhet. Jag är stolt över det långsiktiga och målmedvetna arbetet med en stark forskningsinfrastruktur, samt den forskarkompetens med adjungerade docenter, lektorer och professorer vid Uppsala universitet som byggts upp bland personalen i region Västmanland.

En viktig del i arbetet inför framtiden är att identifiera vilka luckor vi har i regionen gällande forskning. Många delar är eftersatta dels på grund av egen förskyllan, dels på grund av nya lagar och regler. Här måste vi se till att vi har en rättssäker forskningsprocess, inte bara inom CIFU utan vårt uppdrag sträcker sig över hela regionen. För att nämna några av de viktigaste kortsiktiga strategiska punkterna i forskningsprocessen arbetar vi nu med regionövergripande instruktioner och arbetssätt för bland annat hanteringen av; 1) etikansökningar och signeringen av dessa, 2) registrering av forskningsstudier/projektanmälningar, 3) registrering av forskningsregister, 4) avtalsprocessen i kliniska prövningar, 5) externa forskares åtkomst till journaldata, 6) hanteringen av biobanksärenden i RV, samt 7) en säker hantering av forskningsregister inom RV. Eftersom alla dessa områden till viss del jackar in i varandra så görs detta som en sammanhållen process, det går inte att lösa en av punkterna utan att beslutet som tas påverkar flera av de andra. Vi siktar på att få stora delar av detta arbete klart under 2020 så att implementeringen kan göras succesivt under 2021.

Som de flesta vet har vi även ett fortsatt sparbeting i och med ”ekonomi i balans” och vi ska spara ca 2 % årligen de kommande två åren. De flesta vet även att budgetramen för tidigare CKF, nu CIFU forskning inte skrivits upp på många år vilket urholkat vår ekonomi. Trots detta förvånas många av de årliga överskott som producerats. Dessa överskott kommer i från projektkontona och forskningstid, dvs icke utnyttjade, men beviljade medel till forskning i form av förordnanden, forskarveckor och outnyttjade interna projektmedel. Det är en stor utmaning att försöka få mer forskningsmedel till delar av verksamheten, samtidigt som vi gör ett överskott i andra delar. Jag vill därför uppmana alla att se till att ta ut sin forskningstid samt förbruka de medel man ansökt om, och det är därför vi infört en tvåårsregel för att förbruka medlen. Likaså finns det en del gamla medel som är outnyttjade, där exempelvis PI för projekten inte ens finns kvar i regionen, eller kanske har slutat forska osv. Dessa medel kommer att samlas ihop och återutlysas, antingen i en separat utlysning eller i samband med en framtida ordinarie utlysning.

Men vi har även andra positiva förändringar i delar av ekonomin. Vi har de senaste åren fått en höjning av ramen för specifika satsningar som psykiatri- och somatiksatsningen. I och med budgetprocessen och regionplanen inför kommande år, görs även satsningar på primärvård, folktandvård och i enlighet med FoI-strategin. Varför får vi då dessa medel? Jo, för att vi har visat att vi arbetar långsiktigt tillsammans med övriga i regionen utifrån ett gemensamt fokus och ett stärkt samarbete både internt och externt med forskning, akademi, näringsliv och andra samhällsaktörer. Samarbete och samverkan med akademi, företag och organisationer ska bli en naturlig del av utvecklingen av regionens hälso- och sjukvård. Forskning, utveckling och utbildning är en självklar del av våra medarbetares vardag i framtiden och här kommer CIFU att vara den sammanhållande länken. Detta för med sig ett stort ansvar, och till viss del även en förändring av arbetsuppgifterna för många av oss. Inom hela CIFU, och i förhållande till regionens övriga verksamheter, är det prioriterade utvecklingsområdet nu samarbete och samverkan för att möta de utmaningar vi har i en sammanhållen forskningsinfrastruktur.

Vänligen
Kent

"...hela det nya systemet bygger på att alla medarbetare kollektivt bidrar och utför vissa institutionstjänster." Kent Nilsson