MR vid bröstcancerdiagnostik

Virginia Gonzalez, leg läk, Kirurgkliniken, Västmanlands sjukhus Västerås

Bröst-MR har visat hög känslighet att påvisa tumörutbredning, multifokalitet och ockult kontralateral bröstcancer. Låg specificitet, onödiga mastektomier och kostnader är motargument. Syftet med detta projekt är att undersöka om preoperativ bröst-MR, som komplement till konventionell bilddiagnostik, påverkar valet av primär kirurgisk behandling och utfallet på kort och lång sikt hos patienter med nydiagnostiserad bröstcancer.

POMB studien är en prospektiv randomiserad multicenterstudie som inkluderar 440 kvinnor <56 år med nydiagnostiserad bröstcancer på Capio S:t Görans sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Västmanland sjukhus, Västerås mellan åren 2007 och 2011.

Patienter randomiserades till ± bröst-MR efter sedvanlig preoperativ utredning och genomförd behandlingskonferens. Om MR gav ny information, utreddes fynden vidare med ultraljud ± biopsi och resultatet diskuteras vid ny behandlingskonferens för att justera behandlingsplan. Totalt randomiserades 220 patienter till preoperativ bröst-MR. Bröst-MR gav ny information hos 90 av patienterna. Dessa fynd ledde till att handläggning ändrades hos 43 av patienterna. Bröstreoperationsfrekvensen var statistiskt signifikant lägre i MR-gruppen, 5 % jämfört med 15 % i kontrollgruppen. Tjugotvå planerade bröstbevarande ingrepp i MR-gruppen konverterades till mastektomier. Den slutliga andelen mastektomier och andelen patienter som fick neodajuvant behandling var dock väsentligen lika i båda grupperna. Hos patienter där bröst-MR ändrat behandlingsplan, stämde MR fynden överens med PAD i hög grad efter beräkning av arean under kurvan (AUC) och positivt prediktivt värde (PPV).

Besvarade EQ5D enkäter kommer att analyseras avseende hälsotillstånd och livskvalitet. Överlevnadsdata insamlas från RCC Uppsala/Stockholm och dödsorsaksregistret. Hälsoekonomiska konsekvenser av bröst-MR som komplement till trippeldiagnostiken kommer också att studeras och analyseras i nästkommande studier.

Doktorandregisterad: 2013, Uppsala univeristet/Centrum för klinisk forskning Västmanland
Handledare: Staffan Eriksson, docent, Kirurgkliniken, Västmanlands sjukhus Västerås
Bihandledare: Kerstin Sandelin, professor, inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet; Brita Arver, med dr, inst för onkologi och patologi, Karolinska Institutet; Leif Bergkvist, professor, Centrum för klinisk forskning Västerås