Kent W Nilsson, professor, föreståndare för CKF

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fb/US-NLM-PubMed-Logo.svg/250px-US-NLM-PubMed-Logo.svg.png

SALVe-projektet

Liv och Hälsa Ung – SALVe-projektet (Survey of Adolescent Life in Vestmanland)

Undersökningen genomförs av personal vid CKF bland sjundeklassare, niondeklassare och elever i andra årskursen i gymnasiet.

Forskare vid CKF arbetar för närvarande med en rad vetenskapliga studier i syfte att fördjupa förståelsen för faktorer som påverkar bl a självskadebeteende, alkohol och drogmissbruk, kriminellt beteende, depression och ADHD.

När det gäller analyser av biologiska markörer från salivprov finns ett mycket väl utvecklat samarbete med forskare vid Biomedicinskt centrum vid Uppsala universitet.

Forskningen fokuserar på samverkan mellan arv och miljö genom att analysera interaktionen mellan genetiska variationer och uppväxtförhållande.

Inom ramen för samarbetet med inst. för Neurovetenskap UU har ett antal kandidatgener tagits fram.

Sammanlagt har drygt 20 vetenskapliga artiklar om gen-miljöinteraktion och ett tiotal om psykosociala faktorer publicerats i internationella tidskrifter vilka återfinns på PubMed (sökord nilsson kw), Google scholar eller Research Gate.

SALVe-kohort projektet

De studier vi gjort tidigare har mest varit tvärsnittsstudier. Det är en undersökning vid ett tillfälle. En svaghet med tvärsnittsstudier är att man inte kan studera vad som händer senare i livet. Därför startar vi studien SALVe-Kohort.

En kohortstudie följer studiedeltagarna över tid. Då kan man exempelvis undersöka långtidseffekterna av motion och kostvanor i ungdomsåren i förhållande till olika hälso- eller sjukdomstillstånd. Viktiga frågor är exempelvis; hur påverkar ungdomarnas mobiltelefon- eller dataspelsvanor den fysiska och psykiska hälsan på längre sikt. Denna studie planerar att följa samtliga ungdomar i länet födda 1997 och 1999 under 20 års tid.

Många av de frågor som vi delvis svarat på i SALVe-projektet, som t.ex. samverkan mellan arv och miljö (gener som MAO-A genen och uppväxtförhållanden) i förhållande till depression, skadligt alkoholbruk och kriminalitet har lett till nya frågor. Vilka mekanismer är inblandade i gen-miljöinteraktionen är exempelvis en sådan fråga. Generna kodar för proteiner, exempelvis serotonin och generna förändras inte av miljön, de är alltid lika från födelse till död, men deras proteinuttryck kan förändras. Ett exempel på detta kallas metylering och detta skall vi studera i kohortprojektet.

Det finns teorier om genetisk plasticitet, d.v.s. att vissa individer har en medfödd ärftlighet som gör att miljön påverkar dem mer än andra. Dessa miljökänsliga individer brukar kallas orkidébarn, till skillnad från maskrosbarn som trots en svår miljö inte verkar påverkas speciellt mycket. Idag vet vi mycket lite om dessa mekanismer, men vi hoppas att forskningsprojektet skall ge oss många svar på dessa frågor

BUP-projektet

Samsjuklighet och behandlingsrespons; interaktion mellan psykosociala riskfaktorer och genetisk sårbarhet hos BUP patienter.

Vid flera av de Barn och ungdomspsykiatriska mottagningarna Västmanland genomförs ett omfattande forsknings och utvecklingsarbete. Syftet med studien är att kartlägga förekomst av depression, ångesttillstånd, ADHD, beteende-störningar (trotssyndrom/uppförandestörning), alkohol- och drogmissbruk, samsjuklighet, psykosociala belastnings-faktorer, genetisk disposition och behandlingsresultat hos patienter 4-17 år som kommer till BUP.

Även ålders- och könsskillnader kommer att utforskas. Dessutom innebär studien ett strukturerat första besök och från och med hösten 2010 används nyutvecklade WEB-formulär. Hittills har drygt 1000 barn, ungdomar och deras familjer tackat ja till att medverka i projektet som beräknas pågå ytterligare två till tre år. 

SALA öppenvårdspsykiatriprojekt

Samsjuklighet och behandlingsrespons; interaktion mellan psykosociala riskfaktorer och genetisk sårbarhet hos vuxenpsykiatriska patienter.

Vid vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningen i Sala genomförs ett omfattande forsknings och utvecklingsarbete. Syftet med studien är att kartlägga förekomst av depression, ångesttillstånd, ADHD, personlighetsstörningar och beteende-störningar, alkohol- och drogmissbruk, samsjuklighet, psykosociala belastnings-faktorer, genetisk disposition och behandlingsresultat hos vuxenpsykiatriska patienter.

Patienter började inkluderas våren 2010 och studien förväntas pågå ytterligare några år.

Missbruk & Kriminalitet bland ungdomar

Förbättrad behandling och fördjupad förståelse av missbruk och kriminalitet bland ungdomar är ett projekt som drivs tillsammans med professor Sheilagh Hodgins. Ett representativt urval av ungdomar från Maria ungdom i Stockholm, 99 flickor och 81 pojkar, samt deras föräldrar och syskon ingår i forskningsprojektet. De behandlade ungdomarna genomgår en 5-årsuppföljning sedan deras första vårdtillfälle på Maria Ungdom. Psykosociala och biologiska data samlas även in från föräldrar och syskon.

Arv och miljö i relation till missbruk är ett mycket spännande forskningsområde och det kan komma att ha stora konsekvenser på såväl förståelsen för hur missbruket uppkommer som för framtida behandlingsmetoder.

Eftersom de flesta av projekten innefattar insamling av biologisk material och-, eller känsliga uppgifter finns det en mängd lagar och regler som skall följas. Samtliga projekt har godkänts av etikprövningsnämnden och, i de fall där det varit tillämpligt, även datainspektionens förhandskontroll.