Cecilia Åslund

Professor Cecilia Åslund

Egna projekt:

  • Social status, socialt kapital och upplevelser av skam och kränkningar – betydelse för hälsa och beteende
  • Gen-miljö interaktion i relation till hälsa och beteende
  • Medarbetare i SALVe projektet

Handledarfunktioner:

Om mig:

I min forskning undersöker jag vilken betydelse faktorer som social status, skamupplevelser, socialt kapital, social stress och svåra uppväxtförhållanden har för hälsa och beteende.

Jag tittar också på hur våra gener, vår uppväxtmiljö och vårt sociala sammanhang samverkar i risk för att utveckla exempelvis depression eller antisocialt beteende.

Vår sociala position i relation till andra människor påverkar hur vi beter oss, hur vi mår och hur länge vi lever. Det finns starka samband mellan socioekonomisk status, dvs vilken utbildning och inkomst man har, och risk för att drabbas av olika sjukdomar samt livslängd. Detta fenomen brukar kallas för ”statussyndromet”.

Vår forskargrupp har undersökt betydelse av social status bland ungdomar och funnit att det redan under skolåren finns en tydlig koppling mellan att komma från lägre socioekonomiska förhållanden och att uppleva högre förekomst av psykiska och psykosomatiska åkommor.

Men hos ungdomar är bilden något mer komplex än hos vuxna. Ungdomar som kommer från familjer med mycket låg socioekonomi men också ungdomar från familjer med mycket hög socioekonomi löper båda större risk att utveckla depression eller antisocialt beteende om de exempelvis utsätts för kränkningar och skam. Det finns alltså en skyddande effekt i att tillhöra den stora medelklassen – att vara som alla andra – bland svenska ungdomar.

Vi har även funnit genetiska samband, där vissa varianter av vissa gener verkar medföra en högre känslighet för påverkan från den sociala miljön. Dessa genvarianter har i vår forskning kopplats till högre risk för kriminalitet bland ungdomar som befinner sig i de två ytterkanterna av social status skalan.

Vi har även funnit att om man har någon av dessa genvarianter och har en besvärlig uppväxt, t ex sociala problem i familjen, ökar risken att man ska utveckla depression och antisocialt beteende. Bärare av dessa ”känslighetsgener” brukar även kallas orkidébarn till skillnad från det mer välkända begreppet maskrosbarn.

Men att vara ett orkidébarn behöver inte vara negativt – vår forskning visar att en person som bär en ”känslig” genvariant och som växer upp i en socialt trygg och stödjande miljö har mindre risk att utveckla exempelvis depression eller antisocialt beteende jämfört med personer som har en ”okänslig” genvariant i samma miljö. Personer med de känsliga genvarianterna påverkas alltså i högre grad av en stressande och negativ miljö, men effekterna av en stödjande och stimulerande miljö blir också desto större.

Mina publikationer

Pubmed http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?term=Aslund C