U-FOLD i Almedalen 2018

U-FOLD återvänder till Visby och Almedalsveckan 2–5 juli 2018. Just nu förbereder vi sommarens seminarieprogram med aktuella ämnen och välprofilerade samtalspaneler. Sidan uppdateras kontinuerligt.

Plats: Studentcentrum, Campus Gotland, Cramérgatan 3
Tid: 2–5 juli 2018
Websändning: http://media.medfarm.uu.se/play/live/almedalen

Ladda ner program U-FOLD i Almedalen 2018
Läs även U-FOLD redo för Almedalsveckan

Almedalen 2018: Vilken roll har dopningsproblematiken inom ANDT-strategin?

Måndag 2 juli sätter U-FOLD fokus på dopning, ett ämne många förknippar med ertappade elitidrottare och vansinnesdåd. Men faktum är att upp till 50 000 svenskar använder Anabola steroider, ett bruk som medför stora risker.

Plats  Studentcentrum, Campus Gotland, Cramérgatan 3
Tid  Måndag 2 juli 2018, kl. 13.00–14.00
Läs mer på  www.ufold.uu.se/evenemang/

Medverkande
Mathias Hallberg
, professor, U-FOLD, Uppsala universitet
Öjar Melefors, docent, Folkhälsomyndigheten
Fred Nyberg, seniorprofessor, U-FOLD, Uppsala universitet
Charlotte Rehnman Wigstad, samordnare, Socialstyrelsen
Jenny Schultze, dopingkontrollansvarig, Riksidrottsförbundet

Kontakt:
Mathias Hallberg
professor i molekylär beroendeforskning, Uppsala universitet
018-471 4141, Mathias.Hallberg@farmbio.uu.se

Vilken roll har dopningsproblematiken inom ANDT-strategin?

Den rådande hälsotrenden har medfört att gymmen utgör en allt vanligare syn i den svenska stadsbilden. Många har öppet dygnet runt utan bemanning, vilket dessvärre tycks ha öppnat en ny marknad för dopning.
 – I Sverige beräknas upp till 50 000 personer använda Anabola steroider. Många börjar i sena tonåren med tabletter för att sedan övergå till injicering och allt högre doser. De håller gärna till just i obevakade gym där ingen ifrågasätter träningsmängder, berättar Mathias Hallberg, professor i molekylär beroendeforskning vid Uppsala universitet.

Riskerna med steroidbruk är omfattande. Redan relativt låga doser kan medföra humörsvängningar. Upprepade kurer kan leda till håravfall, bröstförstoring, sterilitet och hjärt- kärlsjukdomar. Vissa steroidanvändare beskrivs likväl som mycket pålästa om preparat som motverkar oönskade följder, något som bekräftats av tull och polis vid analyser av gjorda beslag.
– Det finns absolut kunniga steroidanvändare som följer noggrant planerade kurer med långa intervaller, och jag vill förtydliga att alla inte hamnar i missbruk. I likhet med vad som gäller för andra droger så är risken att fastna ett samspel mellan miljö, tillgång och genetiskt arv, men den risken måste vi kommunicera och göra tydlig, menar Mathias Hallberg.

Vid seminarium Vilken roll har dopningsproblematiken inom ANDT-strategin? deltar flera av landets ledande experter inom området. Välkommen att ta del av aktuell kunskap och möjliga åtgärder för att möta denna viktiga utmaning inom beroendefältet.

Mer information  http://program.almedalsveckan.info/event/user-view/54758
Tillbaka till topppen

Almedalen 2018: Mobiltelefon, internet, sociala media & beroende

Måndag 2 juli sätter U-FOLD fokus på våra digitala vanor. Internet och mobiltelefoner har på många sätt förenklat vår tillvaro, men vad händer när bruk övergår i beroende?

Plats  Studentcentrum, Campus Gotland, Cramérgatan 3
Tid  Måndag 2 juli 2018, kl. 16.00–17.30
Läs mer på  www.ufold.uu.se/evenemang/

Medverkande

Katarina Graffman, antropolog, Inculture
Annika Jankell, journalist
Magnus Jägerskog, generalsekreterare, BRIS
Klara Linder, digital kommunikatör (S), LO
Fred Nyberg, seniorprofessor, U-FOLD, Uppsala universitet
Sara Skyttedal, kommunalråd (KD), KD
Ing-Marie Wieselgren, psykiatriansvarig, SKL

Kontakt:
Fred Nyberg
seniorprofessor, Uppsala universitet
018-471 4166, Fred.Nyberg@farmbio.uu.se

Mobiltelefon, internet, sociala media & beroende

Med en mobiltelefon i handen tar vi effektivt hand om tillvarons många praktikaliteter. Vi håller kontakt med familj och vänner världen över, och när kvällen kommer scannar vi snabbt det vi inte hunnit under dagen. Men vad händer när digitala vanor övergår i missbruk och beroende? Och hur känner vi igen varningssignalerna innan det är för sent?
– Idag sover vi i genomsnitt en timme mindre per dygn jämfört med för tjugo år sedan. I en undersökning bland tonåringar i Uppsala län uppgav var tredje att de lider av sömnproblem, och våra ändrade nattvanor kan delvis härledas till ny teknik. Många, i synnerhet unga, tar med telefonen i sängen vilket är ett riskabelt beteende då sömnbrist bland annat hämmar hjärnans möjlighet att bearbeta intryck och påverkar vår metabolism negativt, berättar Christian Benedict, sömnforskare vid Uppsala universitet.

Studier visar också att svenska barn och ungdomar är mer stillasittande än jämnåriga i övriga Skandinaviska länder. I synnerhet tonårsflickor – som generellt räknas till de flitigaste användarna av sociala media – rör sig på en nivå där risk föreligger att utveckla övervikt och försämrad hälsa. Undersökningar pekar även på att unga som tillbringar mer än två timmar per dygn framför skärmar löper ökad risk att drabbas av depression. Men situationen är allt annat än hopplös menar många debattörer, det vi behöver är sätt att hantera våra nya vanor.
– Det är så lätt att vara rädd för det vi inte känner till, och att försöka begränsa är kanske den första naturliga åtgärden när man oroar sig för de av sina barns beteenden som man inte känner igen från sin egen barndom. Att istället ägna mer tid åt att förstå och lära känna den värld barnen växer upp i skulle troligen minska rädslorna. Engagerade och närvarande föräldrar är nu, och har alltid varit, en av de viktigaste hörnstenarna för välmående barn, konstaterar Katarina Graffman, antropolog.

Vid seminarium Mobiltelefon, Internet, sociala media & beroende deltar flera av landets ledande experter inom området. Välkommen att ta del av aktuell kunskap och att diskutera en av beroendefältets mest intressanta frågor.

Mer information  http://program.almedalsveckan.info/event/user-view/54769
Tillbaka till topppen

Almedalen 2018: Kommer en omreglerad spelmarknad att leda till ökat spelmissbruk?

Tisdag 3 juli sätter U-FOLD fokus på spelberoende, ett missbruk som snabbt kan få förödande effekter. I april presenterade regeringen sin proposition för omreglering av spelmarknaden, ett initiativ som både välkomnas och väcker förhoppningar.

Plats  Studentcentrum, Campus Gotland, Cramérgatan 3
Tid  Tisdag 3 juli 2018, kl. 12.30-13.30
Läs mer på  www.ufold.uu.se/evenemang/

Medverkande
Anne Berman, professor, Karolinska Institutet
Lennart Käll, vd, Svenska spel
Yasmine Larsson, riksdagsledamot (S), Riksdagen
Håkan Leifman, vd, CAN
Sara Lindholm, ordf Svenska spels fo-råd
Fred Nyberg, seniorprofessor, U-FOLD, Uppsala universitet
Jonas Segersam, kommunalråd (KD), Uppsala kommun
Mia Sundelin, administrativ chef, CAN

Kontakt:
​Mathias Hallberg
professor i molekylär beroendeforskning, Uppsala universitet
018-471 4141, Mathias.Hallberg@farmbio.uu.se

Kommer en omreglerad spelmarknad att leda till ökat spelmissbruk?

Spel tillhör utan tvekan svenskarnas favoritsysselsättningar. Finns dessutom pengar i potten kan många av oss inte få nog. Enligt Folkhälsoinstitutets senaste studie finns närmare 165 000  problemspelare, varav 31 000 bedöms ha allvarliga problem. Unga män är välrepresenterade, men sedan en tid ökar även gruppen medelålders kvinnor kraftigt. Enligt Per Binde, socialantropolog vid Göteborgs universitet, drivs spelaren av fem krafter: Drömmen om ett bättre liv, Den intellektuella utmaningen, Den sociala dimensionen, Sinnespåverkan och, inte minst, Vinstchansen. Krafter som kan utgöra positiv motivation, men som vid spel om pengar lätt får en baksida.
– Problemspelare har motsvarande drivkrafter, men omvandlade till desperation, överskattande av skicklighetsfaktorn, utanförskap och tomhet. De pressas av ekonomiska bekymmer, längtan efter social tillhörighet och spänning i en flack tillvaro, säger Per Binde.

Resultaten av ett spelberoende kan snabbt bli förödande, både för spelaren, närstående och inte minst de ungefär 76 000 barn som lever i ett hushåll med spelproblem. Sedan 1 januari 2018 likställs spelmissbruk vid andra sorters missbruk, och kommuner och landsting åläggs att förebygga spelproblem samt att stödja och behandla personer som har allvarliga problem med spel om pengar. Det är ett steg som kräver ökad kunskap, och 2017–2022 finansierar Forte forskningsprojektet Möta utmaningar och minska spelproblem (REGAPS). Dessutom har regeringen presenterat sin proposition för omreglering av den svenska spelmarknaden med grund i Spellicensutredningens betänkande, och förslaget väcker förhoppningar.
– Inga beslut är fattade, men hamnar spelbolagen under svensk tillsyn kan vi få lite ordning och reda på spelmarknaden. Det kan ge en mer ansvarstagande marknadsföring, att spelbolagen åläggs omsorgsplikt är bra och förmodligen blir inget sämre med den nya regleringen, resonerar Anders Nilsson, doktorand vid Karolinska Institutet i ett inlägg på spelforskning.se.

Vid seminarium Kommer en omreglerad spelmarknad att leda till ökat spelmissbruk? samlar vi flera av landets ledande experter inom området. Välkommen att ta del av aktuell kunskap och att diskutera en del av beroendefältet som står inför stora förändringar.

Mer information  http://program.almedalsveckan.info/event/user-view/54770
Tillbaka till topppen

Almedalen 2018: Jämlik beroendevård – Finns den?

Tisdag 3 juli sätter U-FOLD fokus på svensk beroendevård, ett fält som väckte debatt när den narkotikarelaterade dödligheten sköt i höjden. Nu tycks utvecklingen åter peka åt rätt håll, men alltjämt kvarstår stora utmaningar.

Plats  Studentcentrum, Campus Gotland, Cramérgatan 3
Tid  Tisdag 3 juli 2018, kl. 14.30-16.00
Läs mer på  www.ufold.uu.se/evenemang/

Medverkande
Penilla Gunther, suppleant (KD), Riksdagens Socialutskott
Lars-Håkan Nilsson, medicinsk rådgivare, Kriminalvården
Fred Nyberg, seniorprofessor, U-FOLD, Uppsala universitet
Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare, Socialstyrelsen
Charlotte Skoglund, överläkare, Akademiska sjukhuset, Karolinska Institutet
Anna-Lena Sörenson, vice ordf. (S), Riksdagens Socialutskott
Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL
Claes Nordenson, U-FOLD, Uppsala universitet - moderator


Kontakt:
Fred Nyberg
seniorprofessor, Uppsala universitet
018-471 4166, Fred.Nyberg@farmbio.uu.se

Jämlik beroendevård – Finns den?

”Missbruksvården är illavarslande ojämlik” konstaterade Olivia Wigzell, generaldirektör vid Socialstyrelsen, då myndigheten i december 2017 publicerade sin jämförande kartläggning av tillgång till kunskapsbaserade vård- och stödinsatser vid beroende. Ansvaret för missbruksvård delas idag i första hand mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten, men trots lagstadgad skyldighet om samarbete saknar nästan hälften av landets kommuner överenskommelse om samverkan med Regionen.
– Vår rapport ger en bild av en missbruks- och beroendevård som i flera avseenden bör utvecklas. Personer med skadligt bruk eller beroende behöver ofta hjälp från både sjukvård och socialtjänst, vilket förutsätter samarbete om ingen ska falla mellan stolarna. Likväl ser det väldigt olika ut i landet, och de insatser som rekommenderas i de nationella riktlinjerna kommer långt ifrån alla till del, säger Marianne Agestam, projektledare för rapporten.

Behandling och vård av beroende väckte stor debatt redan 2015 då EU:s narkotikabyrå EMCDDA meddelade att narkotikadödligheten i Sverige – efter att ha mer än fördubblats på tio år – var näst högst i hela EU. Majoriteten av dödsfallen var opioidrelaterade, varav de flesta var oavsiktliga förgiftningar, så kallade överdoser. I fjol minskade dock antalet dödsfall för första gången på tio år, vilket indikerar att utvecklingen kan vara på väg åt rätt håll.
– Socialstyrelsens riktlinjer för vård och stöd vid missbruk är bland de främsta i världen, och för att komma till rätta med narkotikarelaterad dödlighet förordas nu även ökad tillgång till läkemedelassisterad behandling, utbildning om överdoser och ett nytt varningssystem. Dessutom understryks behovet av naloxon, ett motgift mot opioidöverdoser, som bör tillgängliggöras för personer i riskzonen, närstående och personal vid polisen och socialtjänsten. Fortfarande kvarstår frågor om effektiv implementering och behandling av somatisk samsjuklighet som hepatit C bland missbrukare, men utgångsläget för svensk beroendevård är alls inte nattsvart, menar Fred Nyberg, professor emeritus i biologisk beroendeforskning vid Uppsala unversitet.

Vid seminarium Jämlik beroendevård – Finns den? belyser U-FOLD tänkbara vägar till en rättvis missbruksvård, och framför allt: hur fler liv ska kunna räddas. Välkommen att ta del av aktuell kunskap, utmaningar och möjligheter i beroendefältets kanske mest relevanta fråga.

Mer information  http://program.almedalsveckan.info/event/user-view/54771
Tillbaka till topppen

Almedalen 2018: Behövs cannabis ur medicinskt syfte - Klarar Sverige en legalisering?

Onsdag 4 juli sätter U-FOLD fokus på cannabis, vår vanligast förekommande illegala drog. Idag godkänner Läkemedelsverket begränsad förskrivning av cannabis i medicinskt syfte, men har det förutsättningar att bli ett generellt behandlingsalternativ?

Plats  Studentcentrum, Campus Gotland, Cramérgatan 3
Tid  Onsdag 4 juli 2018, kl. 11.00–12.00
Läs mer på  www.ufold.uu.se/evenemang/

Medverkande
Mathias Hallberg, professor, U-FOLD, Uppsala universitet
Walter Kegö, senior fellow, ISDP
Håkan Leifman, vd, CAN
Erik Leijonmarck, generalsekreterare, ECAD
Ewa Mörtsell, rättspolitisk talesman (C), Centerpartiets ungdomsförbund
Fred Nyberg, seniorprofessor, U-FOLD, Uppsala universitet
Sara Skyttedal, kommunalråd, (KD), Linköpings kommun

Kontakt:
Fred Nyberg
seniorprofessor, Uppsala universitet
018-471 4166, Fred.Nyberg@farmbio.uu.se

Behövs cannabis ur medicinskt syfte - Klarar Sverige en legalisering?

Fyra årtusenden efter att cannabis först omnämndes som drog är det idag Sveriges vanligast förekommande illegala narkotika. I en studie från 2016 uppgav tre procent av landets befolkning att de använt cannabis minst en gång det senaste året, flitigast användare är gruppen yngre män. Trots att cannabisbruk kan medföra fängelsestraff finns ett engagemang för legalisering – till förespråkarna hör bland andra Centerpartiets ungdomsförbund. På senare tid har debatten intensifierats kring användning av medicinska skäl, och idag får ett fåtal svenska patienter medicinsk cannabis utskriven på licens.
– Läkemedelsverket har på läkares inrådan beviljat upp till tre månaders dispens för personer som lider av i första hand nervsmärtor. Förutsatt att inget annat hjälper är beslutet motiverat, och vi måste se positivt på att behov kan mötas och symtom lindras. Samtidigt har medicinsk cannabis aldrig nått upp till de krav som Läkemedelsverket och dess motsvarighet i USA ställer, och det är sannolikt en lång väg kvar innan effektiva cannabis-baserade läkemedel bedöms vara ett generellt behandlingsalternativ i Sverige, säger Fred Nyberg, seniorprofessor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet.

Den i viss mån liberala synen på cannabis förklaras möjligen av att medicinska studier först på senare år bekräftat farhågorna kring cannabisbrukets negativa effekter på kroppen. Framför allt ökar risken för skador på hjärnans kognitiva funktioner, såsom korttidsminne och förmåga att hantera komplex information. Forskning visar också att cannabisbruk i tonåren ökar risken ytterligare, då unga hjärnor ännu inte är färdigutvecklade och därmed är mer känsliga. Helen Stjerne, generalsekreterare i A Non Smoking Generation, vittnar dock om att det inte längre är effektivt att prata fysiska risker med tonåringar – ”unga vill inte att andra ska berätta för dem hur de ska sköta sina kroppar” – däremot lyssnar de till hur tobaksindustrin påverkar vår miljö. Stjerne efterlyser därför ett paradigmskifte i tobaksförebyggande information riktad till unga, en åsikt som delas av Walter Kegö, ISDP, som i flera år kartlagt narkotikahandeln ur en miljöaspekt.
– Att odla cannabis inomhus kräver högenergilampor som är upp till 500 gånger starkare än vanliga läslampor. Produktion av en enda marijuanacigarett slukar lika mycket energi som att låta en 100-watts lampa lysa i 25 timmar, vidare orsakar produktion av ett kilo färdig cannabis 4 600 kilo koldioxid. När jag är ute och berättar för ungdomar om narkotikans inverkan på miljön blir de ofta väldigt upprörda över att ingen berättat det för dem tidigare, säger Walter Kegö.

I takt med att diskussionen om cannabis växer ökar också risken att samtalet blir politiskt snarare än att fokusera på fakta, kunskap och vetenskap. Vid seminarium Behövs cannabis ur medicinskt syfte - Klarar Sverige en legalisering? belyser vi nya attityder med krav på mindre restriktioner och ställer dem mot den befintliga vetenskapen.

Mer information  http://program.almedalsveckan.info/event/user-view/54778
Tillbaka till topppen

Almedalen 2018: Alkohol, psykisk ohälsa och livshotande drogkombinationer

Onsdag 4 juli sätter U-FOLD fokus på hur olyckliga kombinationer av alkohol, psykisk ohälsa och narkotika bidrar till överdoseringar och dödsfall – en utmaning som ökar ytterligare då syntetiska droger når Sverige via Internet.

Plats  Studentcentrum, Campus Gotland, Cramérgatan 3
Tid  Onsdag 4 juli 2018, kl. 12.00–13.00
Läs mer på  www.ufold.uu.se/evenemang/

Medverkande
Tobias Eriksson
, chefsöverläkare, Akademiska sjukhuset
Magdalena Gerger, vd, Systembolaget
Mathias Hallberg, professor, U-FOLD, Uppsala universitet
Åsa Magnusson, sektionschef, Akademiska sjukhuset
Fred Nyberg, seniorprofessor, U-FOLD, Uppsala universitet
Charlotte Skoglund, överläkare, Akademiska sjukhuset, Karolinska Institutet
Gunilla Svedström, verksamhetschef, Akademiska sjukhuset

Kontakt:
Fred Nyberg
seniorprofessor, Uppsala universitet
018-471 4166, Fred.Nyberg@farmbio.uu.se

Alkohol, psykisk ohälsa och livshotande drogkombinationer

En aktuell kartläggning av ungas alkoholvanor, visar att trots minskad konsumtion ökar gruppens självrapporterade psykiska ohälsa. Tidigare studier har belagt samband mellan psykisk ohälsa och användning av alkohol och narkotika, och på senare år har särskild uppmärksamhet ägnats åt bland annat heroin och opioida läkemedel.

Nyligen avslutades en uppmärksammad rättegång i Södertörns tingsrätt mot två personer som åtalades för att ha sålt fentanyl via Internet vilket orsakade åtta personers död. De båda dömdes till fem respektive fyra års fängelsestraff samt dryga skadestånd. Domen tros enligt Per Backström, tillförordnade chefsrådman, vara den första i sitt slag i Sverige, och kan bidra till att minska tillgången till fentanyl och fentanyl-analoger, samt därmed bidra till färre överdoseringar och dödsfall.

Vid seminarium Alkohol, psykisk ohälsa och livshotande drogkombinationer samlar U-FOLD forskare, läkare och en rad ytterligare experter för samtal om hur Sverige kan komma till rätta denna fortsatt högaktuella utmaning.

Mer information http://program.almedalsveckan.info/event/user-view/54779
Tillbaka till topppen

Almedalen 2018: Anhöriga, medberoende och drogers inflytande vid sexuella övergrepp

Torsdag 5 juli sätter U-FOLD fokus på Sveriges över en miljon anhöriga till missbrukare. Barn och vuxna som utsätts för stor och svår påverkan. Många utvecklar ett medberoende, och kommunerna är skyldiga att ge anhörigstöd, men arbetet beskrivs som bristfälligt.

Plats  Studentcentrum, Campus Gotland, Cramérgatan 3
Tid  Torsdag 5 juli 2018, kl. 13.00–14.00
Läs mer på  www.ufold.uu.se/evenemang/

Medverkande
Charlotte Eklund Rimsten
, utredningssekreterare
Ida Högström, föreläsare, Medberoende-podden
Annika Jankell, journalist
Fred Nyberg, seniorprofessor, U-FOLD, Uppsala universitet

Kontakt:
​Mathias Hallberg
professor i molekylär beroendeforskning, Uppsala universitet
018-471 4141, Mathias.Hallberg@farmbio.uu.se

Anhöriga, medberoende och drogers inflytande vid sexuella övergrepp

Sveriges fler än 300 000 missbrukare har i genomsnitt fem anhöriga, totalt fler än en miljon barn och vuxna som ofta utsätts för både stor och svår påverkan. Bland de anhöriga finns en grupp som kategoriseras som medberoende, där den som lever med en missbrukare anpassar både beteende och personlighet i ambitionen att hjälpa.
– 2014 väckte SVT:s dokumentärserie Djävulsdansen stor uppmärksamhet kring just medberoende. Serien bidrog även till att exponera vidden av problematiken, liksom att vi behöver mer kunskap, resurser och forskning, konstaterar Fred Nyberg, seniorprofessor i biologisk beroendeforskning.

En återkommande uppmaning till samhälle och individer är att våga se, fråga, stå kvar och agera så snart vi uppfattar signaler på beroende och medberoende. Annika Jankell, journalist och en gång i en relation med en tablettmissbrukande man, har tidigare berättat om hur hon trots vetskap valde att tro på mannens bortförklaringar.
– Jag försökte skydda och rädda honom, att det vore ett svek att lämna ut honom men det var ju helt feltänkt. Till sist sökte och fick jag professionellt stöd och var tre år senare redo att gå vidare, men vi måste tillsammans hjälpas åt att ta bort skuldkänslan inför att göra sin älskade en tjänst, menar Annika Jankell.

Gruppens behov av stöd är omfattande och Sveriges kommuner är skyldiga att ge anhörigstöd. Forskning visar att vid dessa insatser är ett familjeperspektiv av största vikt, men upprepade rapporter har beskrivit kommunernas arbete som bristfälligt. Vid seminarium Anhöriga, medberoende och drogers inflytande vid sexuella övergrepp deltar forskare, utredare samt personer med egen erfarenhet av medberoende, för att samtala kring vägen framåt.

Mer information  http://program.almedalsveckan.info/event/user-view/54781
Tillbaka till topppen