Så når din medicintekniska innovation marknaden

2019-05-03

Vad krävs för att utveckla en ny medicinteknisk produkt och hur får man den använd inom i vården? Hur kan nya, mindre företag förbereda sig för att öka chansen att lyckas? En aprilkväll möttes forskare som utvecklar medicintekniska lösningar för att utbyta kunskap och erfarenheter.

UU Innovation stöttar årligen flera idéer och innovationsprojekt inom medicinteknik och digitala lösningar för hälso- och sjukvården. Förutom de regulatoriska aspekterna som omger detta område ligger det en särskild utmaning i att nå marknaden. Vägen för produkter och tjänster riktade till svensk hälso- och sjukvård inte är helt kartlagd. Dessutom uppstår nya frågeställningar i takt med att möjligheten till egentillverkning, genom exempelvis 3D-printning, blir större.

Vid en nätverkskväll 24 april fick forskare och innovatörer inom det medicintekniska området chansen att möta experter inom fältet för att lära sig mer om regulatoriska krav, användarperspektiv och implementering i vården.
– Vi vill ge idéer och bolag med koppling till forskning vid Uppsala universitet bästa möjliga stöd för att nå hela vägen till marknaden. Därför vill vi ge dem chansen att få ökade insikter om hur vägen dit kan underlättas och navigeras. Vi tror också att det kan vara berikande att träffa andra som arbetar med idéer och projekt inom samma område, säger Elisabet Gullberg, affärsrådgivare vid UU Innovation och moderator för eventet. 

Vid mötet berättade Stina Johansen, Director Medical Device på Scandinavian Development Services om förändringarna som kommer i samband med införandet av det nya regelverket för medicintekniska produkter och vad som omfattas av det. Hon gav också handfasta råd om hur man tidigt förbereder ett utvecklingsprojekt för att kunna möta krav på planering och kvalitet under utvecklingsprocessen.
– Börja med att ställa frågor, sa Stina Johansen. Vem ska använda produkten? Var och hur länge ska den användas? Svaren hjälper er att definiera produktens avsedda användning, vilket är det som kommer avgöra vad som kommer att krävas för att få produkten godkänd ur ett regulatoriskt perspektiv. Det är dessutom viktigt att lägga energi på korrekt dokumentation av produktframtagningen.

Maria Hägglund, docent i hälsoinformatik och deltidsanställd vid Medtech Science & Innovation (Uppsala universitets och Akademiska sjukhusets gemensamma centrum för medicinsk teknik) har forskat om e-hälsa och IT i vården sedan 2002 och belyste genom flera exempel hur viktigt det är att inkludera användarnas perspektiv och hur produkten passar in i deras verklighet för att lyckas med att utveckla och implementera bra e-hälsolösningar.

Erik Olaisson, affärsutvecklare på Uppsala BIO, presenterade en pågående nationell satsning som ska underlätta implementering av digitala produkter och tjänster inom den svenska hälso- och sjukvården. Erfarenheterna är hittills att den svenska marknaden för digitala tjänster och produkter är omogen och att små och medelstora företag ofta upplever att kraven för att få sina produkter upphandlade och implementerade inom vården är oklara. Därför har projektet redan i sin första delrapport föreslagit att man på nationell nivå arbetar vidare med tydligare spelregler och instruktioner för hur man ska gå tillväga för att introducera nya digitala lösningar i vården (Läs mer om projektet på SKLs hemsida).

Presentationerna varvades med frågor från de tjugotal forskare och innovatörer som deltog under kvällen. En av dem var Annika Lindström, forskare vid institutionen för kvinnors och  barns hälsa:
– För min del gav det här nya tankar om den produkt jag själv har i pipeline. Jag hade hört talas om att nya regelverk var på gång, och nu behöver jag tänka på hur jag ska inkludera dem i processen jag håller på med. Jag tror att många forskare som utvecklar medicintekniska produkter skulle behöva den här typen av kunskap för att öka spridningen av sina produkter.

Mer information  UU Innovation

Sara Gredemark

Nyheter