Vetenskapsområdet för medicin och farmaci

Diabetesforskare ser ljust på framtiden

2017-10-31

Diabetes är en av våra snabbast växande sjukdomar, men ännu existerar inga kända botemedel. Nu ska forskare vid Uppsala universitet i ett internationellt samarbete försöka omprogrammera celler till insulinproduktion i syfte att vända förloppet vid typ 1-diabetes.

Per-Ola Carlsson har gott hopp om diabetesforskningen

Diabetes tillhör våra stora folksjukdomar. Exakt hur många som drabbats är emellertid oklart, Nationella Diabetesregistret omfattar 410 000 svenskar, men det erkänt stora mörkertalet får experter att skatta den faktiska siffran till närmare 600 000. Säkert är dock att antalet diabetessjuka ökar stadigt över i princip hela världen.
– Typ 1-diabetes, då vårt immunsystem angriper våra insulinproducerande celler, har blivit dubbelt så vanligt under de senaste 30 åren. Vi vet att sjukdomen är kopplad till miljöfaktorer, men då vi inte säkert kunnat definiera vilka finns heller inga förebyggande åtgärder att ta till. Typ 2-diabetes, som är betydligt vanligare, hänger samman med övervikt och förloppet kan bromsas med tidig upptäckt och ändrad livsstil, men vi saknar idag resurser att undersöka alla som befinner sig i riskzonen, berättar Per-Ola Carlsson, professor i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet.

Historiskt har typ 1-diabetes utvecklats i unga år medan typ 2-diabetes huvudsakligen drabbar människor senare i livet. Sedan en tid förskjuts dock gränserna åt båda håll, och från USA rapporteras om tre år gamla barn som utvecklar typ 2-diabetes. Båda sjukdomarna är alltjämt kroniska, och industrin fokuserar till stor del på att förbättra den medicinska behandlingen och tekniken för blodsockermonitorering, vilket underlättar den praktiska aspekten av att leva med diabetes. Universitetsvärldens forskare ägnar å sin sida större uppmärksamhet åt den eventuella möjligheten att bromsa och, förhoppningsvis, vända sjukdomsförloppet.
– Vid typ 1-diabetes, som min forskargrupp inriktar sig på, handlar det om att dels stoppa immunförsvarets angrepp, dels att rädda och återställa mängden insulinproducerande celler. Vi påbörjar inom kort en studie där stamceller från navelsträngar överförs till patienter som nyligen fått typ 1-diabetes för att se om vi på så sätt kan skydda kvarvarande insulinproducerande celler. Ett annat spår vi följer är att omprogrammera hudceller till insulinproducerande celler. Sådana kan användas för att behandla diabetes hos möss, men mycket arbete återstår innan det kan resultera i en fungerande behandling för människor, konstaterar Per-Ola Carlsson.

Trots det stora antal människor som insjuknar i diabetes är finansieringen av forskning kring sjukdomen starkt begränsad. Ett fåtal organisationer med Diabetesfonden, Barndiabetesfonden och Diabetes Wellness Sverige i spetsen samlar in medel, men lever i skuggan av flera andra fonder. Johnny Ludvigsson, professor emeritus i pediatrik och ordförande i Barndiabetesfonden, har framfört teorin att många blandar ihop typ 1- och typ 2-diabetes och tror att "man får skylla sig själv" om man får typ 1-diabetes, liksom att diabetesvården och patienterna ger felaktigt sken av att sjukdomen inte är så allvarlig.
– Visst kan det påverka givarna att diabetes förmodligen ter sig mindre skrämmande än exempelvis cancer. Samtidigt tycker jag mig se en förbättring. Att vi nu har Världsdiabetesdagen den 14 november och att välkända profiler går ut och talar om sin diabetes bidrar till ökad uppmärksamhet. Den politiska satsningen på fältet genom bland annat EXODIAB har gett oss diabetesforskare en bra plattform och resultaten inom området växer exponentiellt, så även om det är svårt att lova något tror jag att vi inom 10-20 år har tillgång till helt nya möjligheter och behandlingar än idag, säger Per-Ola Carlsson.

Fakta EXODIAB

EXODIAB är ett gemensamt strategiskt forskningsinitiativ inom diabetesområdet vid Lunds Universitet och Uppsala Universitet med målet att skapa en nationell ledande resurs för diabetesforskning.

Läs mer om Per-Ola Carlssons forskning
Läs mer om EXODIAB

Magnus Alsne, foto: privat/Per-Ola Carlsson

Nyheter