Vetenskapsområdet för medicin och farmaci

När fredagsmyset inte är så mysigt

2017-04-06

Tro inte allt du läser på Facebook, den förälder som påstår sig aldrig uppleva stunder av vanmakt är en förälder som tänjer på sanningen. Men nu har forskningen hittat sätt att hjälpa oss hantera familjelivets prövningar.

Alla som gett sig på att uppfostra barn har väl någon gång önskat sig en mirakelmedicin för det fläckfria föräldraskapet. Den förste att presentera Receptet skulle förmodligen ligga nära till hands för ett välförtjänt nobelpris, men tyvärr tycks det dröja. Visst fortsätter både forskare och självutnämnda experter sina idoga försök, men frågan är om det överhuvudtaget är möjligt att sätta evidens på vägen till familjelycka?
– Nja, forskningen har kartlagt en rad grundläggande behov i barnets relation till föräldrarna som, beroende på hur de tillgodoses, påverkar framtida relationer och psykisk hälsa. Det rör sig bland annat om att lyssna, ge beröm, sätta och upprätthålla rimliga gränser och att tolka signaler. Det är förmågor som kan övas upp, men är absolut inga enkla saker, och samhället behöver bli bättre på att sätta in insatser där de behövs, säger Anna Sarkadi, professor i socialmedicin vid Uppsala universitet.

Kunskap om hur våra små egentligen mår har länge varit en bristvara. Detsamma gäller vetenskapligt fastställda metoder att redan i förskoleåren förebygga psykisk ohälsa. I syfte att lyfta fältet erhöll Anna Sarkadis forskargrupp Child Health And Parenting, CHAP, trettio miljoner kronor för att genomföra studierna Fokus och Triple P. Fem år senare närmar sig båda projekten målgång och resultaten ser löftesrika ut.
– I Fokus förmedlar förskolepersonal iakttagelser kring varje barn till Barnavårdscentralen (BVC), vilket genererar mer strukturerade och djupgående samtal vid BVC-besök. Några pedagoger har visserligen invänt att förskolan enbart bör fokusera på barnens förmågor, men vi ser hur kommunikationen bidrar till att identifiera behov, vilket i sin tur ger möjlighet att erbjuda familjer rätt stöd och därmed bättre förutsättningar inför skolstarten, säger Anna Sarkadi.
Såväl föräldrar som pedagoger och BVC-personal är försiktigt positiva till modellen, och när alla data och för- och nackdelar analyserats är förhoppningen att informationsöverföringen ska permanentas.

– Forskning kring barn och föräldraskap är ett fascinerande fält. Alla kan relatera till det, alla har åsikter, och framför allt är det ett område som engagerar och provocerar. Som forskare får jag ofta frågor om hur man ska hantera olika situationer, och är då alltid tydlig med om jag ger råd som privatperson och mamma eller om jag uttalar mig som forskare. Samtidigt finns det saker jag gärna rekommenderar oavsett roll, och till dem hör verktyg från Programmet för Positivt Föräldraskap, Triple P, säger Anna Sarkadi.
Triple P, med rötterna i Australien, beskrivs bäst som föräldravägledning i förskoleregi. Här utbildas och ackrediteras pedagoger för att i sin tur hjälpa familjer hitta rätt verktyg att hantera vardagens utmaningar. Många föräldrar börjar med att delta vid en föreläsning om positivt föräldraskap, för dem som vill gå längre erbjuds individuella samtal eller i föräldragrupper. Grunden är att bygga på den positiva relationen med barnet och att ge konkreta tips och råd för att sätta kloka gränser, att lugna upprörda situationer och att se och förstå egna tankemönster.

– Flera deltagare beskriver en förbättrad relation till sina barn, vilket ofta är en nödvändig grund för en fungerande vardag. Härnäst kommer vi att låta barnen beskriva upplevda skillnader före och efter att mamma och pappa deltagit i Triple P, och vi vet att förskolebarn bjuder på många tänkvärda perspektiv, säger Anna Sarkadi.
Uppsala Kommun har under åren med Triple P konstaterat hälsoekonomiska vinster och har, liksom kring Fokus, planer på att ta verksamheten vidare när studien går i mål. Samtidigt sprider sig intresset kring framgångarna över landet och ett antal svenska kommuner har redan valt att bekosta Triple P-utbildning för den egna personalen.
– Naturligtvis är det en fråga om prioriteringar, men vi vet att metoden minskar behovet av elevassistenter, utredningar och undervisning i mindre grupp, vilket redan på kort sikt innebär omfattande besparingar. Det stämmer att det krävs en by för att fostra ett barn, och Triple P och Fokus är effektiva verktyg att stärka nätverket och kommunikationen kring barnet.
 

Läs mer om Anna Sarkadis forskning
Läs mer om CHAP - Barnhälsa och föräldraskap

Magnus Alsne

Nyheter