Vetenskapsområdet för medicin och farmaci

Tredje uppgiften på fem minuter

2017-03-28

Kan man förklara avancerad hjärnforskning på fem minuter? Kanske inte, men det kan vara fullt tillräckligt för att väcka ungas intresse för vetenskapen, menar Mathias Hallberg, professor och nybliven mästare i Science Slam.

Mathias Hallberg och Anna Sarkadi, segrare i Science Slam 2017.

– Jag ser konceptet som ett slags forskningens Melodifestival. Varje deltagare får fem minuter på scen och förhoppningsvis hinner inte åskådarna tröttna. För egen del fick jag dessutom utlopp för min tävlingsinstinkt, och även om jag förberett mina barn på att jag knappast skulle vinna så gick det ju bra, säger Mathias Hallberg, professor i molekylär beroendeforskning, och nykorad mästare i Science Slam.
Vid årets SciFest, Uppsalas populära vetenskapsfestival, blev just Science Slam en av de mer bejublade programpunkterna. Upplägget är enkelt: ett urval av universitetets forskare ska på begränsad tid presentera sitt arbete för en i huvudsak yngre publik. Den som väcker störst intresse går hem med pokalen – även om titel och pokal i år delades mellan Mathias och Anna Sarkadi. Oskyldigt kan tyckas, men faktum är att den snarlika tävlingen Forskar Grand Prix år 2012 väckte intensiv debatt vid Uppsala universitet med högljudda farhågor om förminskning av både forskare och åhörare.
– Jag har full förståelse för att forskare inte tilltalas av tanken på att förenkla sitt fält alltför långt för att därefter bedömas på delvis felaktig grund. Själv väljer jag att fokusera på möjligheten att inspirera ungdomar att närma sig vetenskapen, att ge dem känslan att ”här kan jag också bidra”. Dessutom ser jag hellre att vi forskare förmedlar fem minuter fakta än att vi helt överlåter rummet åt mindre seriösa röster som inte tvekar att föra ut sina ibland tvivelaktiga budskap, säger Mathias Hallberg.

De frågeställningar som Mathias Hallbergs forskargrupp brottas med är huruvida man kan reparera minnesskador i en drogskadad hjärna – och vilka mekanismer som egentligen ligger bakom skadorna? Området var länge outforskat, och då teamet för några år sedan i djurstudier kartlade hur Anabola androgena steroider påverkar kognitiva förmågor var resultaten uppseendeväckande. I dag har ett antal internationella studier bekräftat iakttagelserna, och nästa utmaning är att reversera effekterna.
– Vår utgångspunkt är att de försämrade kognitiva förmågor som orsakas av bland annat droger delvis kan kompenseras genom stimulering och nybildning av hjärnans viktiga dendrittaggar. Studier visar att peptiden Angiotensin IV har sådana egenskaper såväl som minnesförstärkande verkan. Dessvärre bryts den snabbt ned i kroppen vilket omöjliggjort den som läkemedel, men nu har vi lyckats omvandla den till att mer likna ett läkemedel som är både målsökande och mer hållbart, berättar Mathias Hallberg.

Minnesförstärkande substanser, vilket även utgjorde titeln på Mathias Hallbergs presentation i Science Slam, må låta som science fiction. Men går allt planenligt i laboratoriet vid Uppsalas Biomedicinska Centrum kan kanske teamet att inom överskådlig tid gå vidare med tester på människor. Och vem vet, kanske kommer några i publiken på SciFest att ta del av projektets målgång från absolut främsta parkett.
– Det var många högstadie- och gymnasieelever i publiken som både lyssnade uppmärksamt och gav rungande applåder. Förhoppningsvis inspirerade vi dem att vilja lära sig mer, och lyckades jag intressera några att vilja söka sig till våra apotekar- och receptarieutbildningar är de självklart varmt välkomna att göra ett studiebesök hos oss på BMC, här händer alltid mängder av spännande saker!


Läs även Mathias Hallberg och Anna Sarkadi segrare i Science Slam
Läs mer om Mathias Hallbergs forskning
Läs mer om SciFest

Magnus Alsne

Nyheter