Vetenskapsområdet för medicin och farmaci

Praktikant med ovanliga erfarenheter

2016-09-19

I fjol sökte 163 000 människor asyl i Sverige, många bär med sig kunskap av stort värde. En av dem är Rana Al Bitar som tagit den hela vägen från Gazaremsan till BMC.

Till Uppsala universitet anländer varje dag tiotusentals anställda och studenter, men frågan är om inte Rana Al Bitar vid Zoonoslaboratoriet är den som längtar mest hit av dem alla. Varje morgon vaknar hon och ser fram emot att ta buss 811 från Alunda till Biomedicinskt centrum (BMC), men hennes resa började betydligt längre tillbaka än så.
– 2015 lämnade jag, min make och våra barn Gazaremsan och sökte asyl i Sverige. Vi försökte snabbt lägga grunden till ett nytt liv, jag började vid SFI och gjorde allt för att hitta en praktikplats. Efter en tid mötte jag en kvinna inom Svenska kyrkan som tyckte att min vetenskapliga bakgrund borde vara relevant även i Sverige. Hon skickade ut min meritförteckning – med magisterexamen i bioteknik och arbete som labbassistent och med folkhälsofrågor – och efter en tid svarade Uppsala universitet att de ville erbjuda mig praktik, berättar hon.

Anna Foyer, chefsadministratör vid institutionen för medicinska vetenskaper, var den som först tog emot Rana Al Bitars CV. Hon kontaktade prefekt Lars Rönnblom, som bedömde att Rana Al Bitars kompetens kunde utgöra en förstärkning vid institutionen, samtidigt som de såg möjligheten att hjälpa en asylsökande att närma sig den svenska arbetsmarknaden.
– Vi vidarebefordrade hennes meritförteckning till ett antal forskargrupper, varpå professor Björn Olsen såg att hennes profil skulle fungera på Zoonoslaboratoriet. Den administrativa tidsåtgången har inom universitetet motsvarat en vanlig praktiktillsättning. Däremot fick jag ligga på Migrationsverket många gånger innan jag hittade en kontaktperson som hjälpte till och totalt tog det två månader innan de fick fram ett godkännande.

Så snart pappersexercisen gentemot Migrationsverket klarats av var Rana Al Bitar redo att påbörja sin praktik vid universitetet och Zoonoslaboratoriet. Som för många andra blev den första tiden i BMCs labyrintliknande korridorer en förvirrande upplevelse, men snart fann hon sig till rätta och hittade även sin roll i Åke Lundkvists forskarteam under Tanja Strands handledning.
– Vi rör oss i en internationell miljö med medarbetare från hela världen och engelska som arbetsspråk, så ur det perspektivet är Ranas ankomst inget ovanligt. Dessutom har hennes erfarenhet av vårt fält begränsat behovet av handledning vilket snabbt gjort henne relativt oberoende. För oss är det en win-win-situation där vår grupp får ett värdefullt tillskott samtidigt som vi hjälper en asylsökande längs vägen mot arbetsmarknaden, säger Tanja Strand, postdoktor och koordinator vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi.

När Universen besöker Zoonoslaboratoriet visar almanackan sena augusti och Rana Al Bitar är halvvägs genom sin praktikperiod. Hon hoppas att få stanna i Sverige och vid Uppsala universitet, men alltjämt är familjens framtid ett oskrivet blad.
– Jag har så många planer för hur jag vill gå vidare med mitt liv. Helst av allt vill jag doktorera, gärna i den här gruppen, och min dröm är att någon gång få fast anställning vid Uppsala universitet. Jag vet att det är en lång väg dit, men den här praktikplatsen och varje annan dörr som öppnas innebär ett nytt steg framåt!
 

Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt

Nyheter