Christian Benedict önskar alla en God Natt

2017-12-21

Med en färsk avhandling i bagaget bytte sömnforskaren Christian Benedict hemlandet Tyskland för en osäker framtid vid Uppsala universitet. Ett knappt decennium senare leder han sitt team i frontlinjen av världens kanske hetaste forskningsfält.

Christian Benedict, docent i funktionell farmakologi

Christian Benedict hinner inte ens sätta sig innan hans telefon ringer. Han ursäktar sig, svarar – och möts av ännu ett av alla offer för den närmast epidemiologiska sömnproblematik som idag sprider sig över världen. "Jag är ledsen, men hur mycket jag än vill hjälpa dig så måste jag hänvisa dig till vården, det vore fel att spekulera över telefon vad dina sömnsvårigheter beror på". Efter ytterligare en minut av fruktlös övertalning ger den sömnlöse upp. Christian lägger på med en suck. "Det är så många människor som kontaktar mig. Inte minst oroliga föräldrar vars ungdomar inte sover tillräckligt, men jag kan helt enkelt inte ge dem det de behöver".

År 2009 anländer Christian Benedict till Sverige och Uppsala universitet. Med sig har han en färsk avhandling och ett tyskt anslag för att utreda relationen mellan sömn och ämnesomsättning. Den svenska sömnforskningens epicentrum befinner sig visserligen i Stockholm, men Helgi Schiöth, Uppsalaprofessor i funktionell farmakologi, har lovat att ta emot. Några kvarlämnade instrument ska också finnas, förhoppningsvis inte med fler än fyrtio år på nacken. Men ibland är det allt som krävs, ett knappt decennium senare är kartan förändrad och Christian har tagit plats bland forskarsveriges profiler.
– Sömn har ersatt kost och motion som mest uppmärksammade livsstilsfaktor, och min forskargrupps resultat bemöts med stor respekt. Journalisterna blickar i allt större utsträckning mot Uppsala för svar och vi tar emot dagliga önskemål om intervjuer, något jag ser som ett direkt resultat av vårt hårda arbete. Samtidigt är det viktigt att förmedla det konceptuella i en hållbar livsstil, att en god natts sömn är viktig, men tar dig inte hela vägen.

Efter ett år vid Uppsala universitet beviljas Christian Benedict Vetenskapsrådets postdok-anslag, en betydelsefull injektion i en begynnande forskarkarriär, men det som verkligen ger skjuts är det snabbt växande nätverket. Först vid institutionen för neurovetenskap, snart spänner det över hela medicinska fakulteten.
– Jag älskar Uppsala och dess generösa forskningsmiljö. Helgi Schiöth tvekade aldrig att introducera mig för sina kontakter och alla jag möter visar vilja till samarbete. Jag gavs det utrymme jag behövde, och med resultaten kom de första större anslagen och möjligheten att etablera mitt eget team. Idag är vi åtta personer med flera uppmärksammade publiceringar i ryggen.

Till gruppens många studier som når globalt gehör hör upptäckten att redan en sömnlös natt kan skada hjärnan, att skiftarbete orsakar nedsatta prestationsförmågor som kan ta flera år att reparera, liksom att sömnbrist kan förändra tarmfloran. Resultaten bidrar till att synen på sömnforskning snabbt förändras från sidovetenskap till interdisciplinärt relevant för en lång rad medicinska vetenskaper.
– Ställt mot de internationella enkätstudier som visar att varannan vuxen inte känner sig återhämtad efter vanlig sömn på vardagar är det naturligtvis alarmerande. Å andra sidan vet vi att många människor blir så stressade av den här kunskapen att de sover ännu sämre, alltså måste vi omformulera vårt budskap till att fokusera på det som är positivt med sömn, resonerar Christian Benedict.

Att hävda vårt behov av sömn är emellertid inte utan friktion. Många invänder att de förmår prestera i yrkeslivet trots korta nätter, och vetenskapens position främjas inte av att världens mäktigaste man vid upprepade tillfällen förkunnat att sömn är för de lata.
– Naturligtvis är sömnbehovet individuellt, men en studie vi gjorde bland 20 000 tonåringar i Uppsala län visade att dåliga skolresultat är starkt förknippade med störd eller nedskuren nattsömn. Och förmodligen skulle Donald Trump inte agera så impulsivt om han var utsövd.
Ett enkelt sätt att avgöra ditt personliga behov är att beräkna ditt genomsnittliga antal sömntimmar under tre semesternätter. Sover du normalt kortare än så försätter du dig i det forskarna benämner ”sleep debt”, något många försöker återgälda genom att stanna längre i sängen när helgen kommer.
– Sömnskulder kan kompenseras på kort sikt, men är inget jag rekommenderar över tid. Det stör drömsömnen och därmed hjärnans möjlighet att bearbeta och sortera intryck. Dessutom påverkas vår metabolism negativt, vilket kan resultera i övervikt, typ 2 diabetes och andra vanliga livsstilssjukdomar. Stabila sömnvanor hjälper oss däremot att ta in och förstå ny kunskap och framför allt att må bättre, vilket är det vi måste kommunicera om vi ska komma till rätta med det faktum att vi i dag sover i genomsnitt en timme mindre per dygn jämfört med för tjugo år sedan, menar Christian Benedict.

Med resultatrik forskning och förmågan att förmedla den publikt har Christian Benedict på få år lyckats etablera en ledande vetenskaplig miljö i Uppsala. Den massmediala strålkastaren lyser allt starkare på laboratoriet i universitetets Biomedicinska centrum, och då 2017 års Nobelpris i medicin belönade upptäckten av cirkadiska rytmer var det Christian som i Sveriges Televisions Nobelstudio fick äran att förklara vår medfödda biologiska dygnsrytm för svenska folket. Nästa uppdrag är att för Bonnier Fakta skriva en bok som avdramatiserar sömnproblematik med utgivning hösten 2018, men framgångarna till trots ligger den akademiska autostradan inte helt öppen.
– Som forskare är inget givet. Även om vi har bra samarbete med våra externa finansiärer skulle vi gärna få en indikation att Uppsala universitet vill integrera sömnforskning i sin fantastiska vetenskapliga portfölj över tid. Jag har visserligen fått internationella erbjudanden, men med så många spännande projekt på gång här vill jag så långt som möjligt fortsätta att utveckla vår verksamhet i Sverige och Uppsala!
 

Fakta Christian Benedict
Ålder
41 år
Familj Hustru, fem barn, hund och katt
Till vardags ringer min väckarklocka Prick sju, då har jag normalt sovit knappt åtta timmar.
Innan jag somnar på kvällen Talar jag en stund med min hustru och lyssnar gärna på podcasten Sigma Nutrition.
Det roligaste med mitt arbete Är att jobba tillsammans med så många entusiastiska yngre forskare.

Läs mer Christian Benedicts forskning
Läs även Slaget om sovrummet

Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt

Fler forskningsprofiler